10 december och som vanligt är jag på Nobelmiddagen. Förstår inte alls all uppståndelse före! Lätt som en plätt - man kommer hem, klär om till något bekvämt (man ska ju sitta några timmar), häller upp ett glas gott vin och draperar sig i soffan. Man slipper tänka på håruppsättning, ett problem i sig eftersom jag har kort frisyr, konversationsämnen och obekväma skor. För att inte tala om valsen! Nej, en Nobelmiddag framför TV:n passar mig utmärkt. Men det är klart...om jag skulle få en inbjudan så skulle jag med största glädje kasta mig ut och fixa en magnifik galaklänning och extensions i håret. Ingen ska komma och säga att jag inte är flexibel!!!
Under mina år i restaurangbranschen hade jag aldrig en tanke på att vilja arbeta på Nobelmiddagen. Fy sjutton! Varför utsätta sig för denna press? Att ta hand om gästerna, oavsett social status, var inte det som oroade mig. Däremot trappan! Så svår att skrida nerför utan att ha händerna fulla och några miljoner tittares ögon på sig. Dessutom har jag aldrig varit duktig att bära tunga fat lutade mot axeln... Nej, för att inte ställa till en bokstavlig skräll i trappan är det säkrast att jag även fortsättningsvis håller mig därifrån. Som serveringspersonal alltså! Jag är i allra högsta grad tillfänglig som pristagare (väldigt välskrivna protokoll finns att bedöma på nätet), eller bara inbjuden som gäst. Om så önskas kan jag ta med min egna Nobelservett - man är väl rustad! Inget hem är komplett utan en äkta Nobelservett som jag brukar säga. Nej! Det brukar jag inte säga, men jag har en riktig Nobelservett som jag fick i present för många år sedan när jag hade vänner som fortfarande trodde på mig som författare och som presumtiv pristagare till Nobels litteraturpris. Det kan hända att jag är den enda som fortfarande inte har gett upp hoppet om att Peter Englund (och tidigare Horace) ska nämna mitt namn när de öppnar dörren på slaget 13. Än så länge har deras utnämningar varit ganska förutsägbara, men skam den som ger sig! Kan en sådan okänd "typ" som Elfride Jelinek (hade aldrig hört talas om människan före priset och hur ofta talas det om henne nu?!?) så borde jag kunna få det. Jag har ju faktiskt över 200 vänner på facebook, så fler känner till mig än den där Elfride. Tror jag ska slå ett slag för mig nästa år :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar