Svärmande skalbaggar...

Vilken helg! Efter fredagens begravning var jag totalt dränerad på all energi och efter en snabb kopp kaffe med yngste sonen gick jag och lade mig i solstolen en timme och försökte ägna mig åt mindfulness; en lagom flummig sysselsättning, men det fick mig i alla fall att fokusera på här och nu. kvällen blev väldigt kort; jag tror jag somnade före 22, utan middag, men ytterligare trehundra kuvert är "lappade". Vaknade i den arla gryningen av att två VÄLDIGT glada ynglingar kom hemlullande; tysta och diskreta... Lyckades somna om ett par timmar (en sådan lyx!) och efter en stilla frukost med tidning och två koppar te åkte jag till city för att träffa Syster Yster för en fika och resbokning. Vi lyckades hitta en resa till hyfsat pris trots att det är högsäsong - om drygt en månad åker vi till Kreta en vecka. Ska bli så himla skönt och så roligt att umgås ensam med min syster under en längre period. Här ska vi bo:



Min "att-göra-lista" är milslång, men det känns inte som jag lyckas stryka något från den utan bara skriver till nya punkter...
I dag började jag röja rejält i trädgården - finliret får vänta till efter studenten. Bara två veckor dit och nu är det nog snart dags att få panik! Allt känns så oroväckande lugnt, men det är väl bara en tidsfråga tills jag vaknar upp till verkligheten. Brukar vara bra att drabbas av den där panikartade känslan för det triggar igång mig. Måste ju orka med även arbetsanhopningen på jobbet, som jag vet kommer att eskalera nu den närmsta tiden. Kroppen ömmar lite av allt trädgårdsarbete, men det är bara att bita ihop! Såg att det är mycket flygfän i luften och kom att tänka på en av våra många resor i Frankrike. Vi campade med en god vän och första kvällen på campingplatsen; någonstans i Normandie; när K och jag skulle gå och diska hände det! Vi höll som bäst på med disken när det var som om hela luften började vibrera. Ett envetet surrande (för mig som har en djup och välutvecklad getingskräck var det inget drömscenario) omgav oss och i panik insåg vi att luften var full av stora surrande insekter. Med diskhanddukarna som en propellrar framför oss rusade vi till tältet och först då insåg vi att det bara var vi som inte satt i tryggt förvar i en husvagn, en bil eller ett tält. Min man, som var hyfsat bra på franska, lyckades, när det värsta lagt sig, få veta av en hundägare (som oberörd gick genom detta insektshav) att det var ollonborrar som svärmade och att det inföll i skymningen under en vecka ungefär. Vi hade alltså lyckats pricka in just den veckan. Gissa om vi såg till att sitta på första parkett de två nätter vi bodde kvar? Nu när vi tillhörde den initierade skaran var det väldigt roligt att titta på de nytillkomna. Roligast var nog den stackare som hoppade runt på kryckor och slog vilt omkring sig den ena kryckan. Härom året såg jag att även vi har ollonborrar, men eftersom de vi har här, i vår trädgård, alls inte är i samma antal så uppkommer inte lika komiska situationer. Dock tar jag en omväg när jag ser dem komma flygande - man kan aldrig så noga veta hur många kompisar som döljer sig i bakgrunden! Fula typer - se själva!

Ännu en dag kallad livet

Hela denna veckan har känts som en lång Golgatavandring. Inte enbart för att jag har massor med jobb som måste vara klart före semestern och vet att det som nu finns på mitt skrivbord helst ska vara borta i början av nästa vecka eftersom vår ledning så klart måste ha städade skrivbord när de kommer tillbaka från sina semestrar och då hamnar pappren hos mig i stället. Underbar arbetsmiljö...som gett mig muskelvärk i höger skuldra av att sitta och klistra dubbla klisterlappar på kuvert; 800 gjorda och ungefär lika många kvar innan jag är klar (hemma, efter arbetsdagens slut). Förmågan att RÄTT använda den personal som står till förfogande har aldrig varit ett vinnande koncept på min arbetsplats och lär inte bli det heller. När det går utför gör det det i raketfart!

Den största orsaken till Golgatavandringen är dock den begravning vi var på idag. Det var en vacker och ljus ceremoni med mycket musik och mycket närvaro av den avlidne. Problemet var att det hela ägde rum i samma kapell där vi för tre år sedan hade en borgerlig ceremoni för min man och för fyra år sedan för pappa. Hela dagen har jag haft en molande huvudvärk och ett par timmar före begravningen fick jag trycka tillbaka en känning av panikångest. Man kan tycka att jag vore expert på begravningar precis som man kan vara mingelproffs, men tyvärr fungerar det ju inte så. Varje begravning är ju olik eftersom människan som avlidit var unik och det känns så skönt att man tillåter att begravningar numera kan vara väldigt personliga och inte behöver följa den kyrkliga liturgin. Men detta gör ju också att man inte vet vad som väntar en och vilka känslosträngar som kommer att slås an. För egen del var det HD:n, som försvann i fjärran, som jag kommer att bära med mig som det starkaste minnet av dagens begravning. Lonesome Rider!

Varje gång man utsätts för sorg och tillåter sig att släppa kontrollen (väldigt svårt för oss kontrollfreaks), så hjälper man sig själv även i redan pågående sorger. Det är viktigt att tillåta sig att känna och skönt när insikten om att det går att överleva och leva även om det just i stunden känns övermäktigt. Sorgen finns alltid kvar, men antar en annan skepnad. Det allra djupaste och svartaste övergår så småningom allt mer i ett vemod. Ett vackert ord, tycker jag. Vemod är en känsla att vila i medan sorg, i sin mest överväldigande form, förtär och försvårar livet. Men jag tror inte det går att finna fram till vemodet utan att först ha varit i bottenlös sorg. Livet går vidare, dagar läggs till dagar och vi är skyldiga oss själva och de som bara finns i våra minnen och hjärtan att ta vara på varje dag av vår utmätta tid.

Beach...2017...typ

Vilken sommardag vi haft! Kul för dem som kunnat njuta...(sade hon helt utan minsta antydan till avundsjuka...) ;). När jag kom till gymmet i eftermiddags strax före kl 17 visade den elektroniska termometern på 28 grader (!). Först kom ingenting och ingenting...och sedan blev det tropiskt klimat. Märkligt, men något jag kan leva med! Låter galet att gå in och gymma när det är så vackert väder, men min allergi tillåter inte att jag springer för tillfället :(
När man kämpar på i sitt anletes svett är det himla roligt att studera övriga gymmare. Min höga träningsfrekvens gör att jag sett väldigt många av stammisarna (dock inte de ljusskygga typerna som tränar under sena kvällar och nätter). Det finns alla sorter och typer. Allt från äldre män som mest går runt och myser; tar tid på sig vid varje maskin och verkligen nuar i sin träning till de unga killarna vars mål är att få en stor överkropp att gå och spänna med på Beach 2012. De tar alldeles för stora tyngder och håller på att bli eunucker vid varje lyft. Efter varje övning springer de och ställer sig på vågen (för att kolla om de gått upp i vikt) och sedan framför spegeln för att spänna och kolla reaktionen hos de unga tjejerna. Fascinerande!
Det finns ett par tonårstjejer som har ett anorektiskt utseende och jag har flera gånger hört dem prata med kompisarna om att de är dagens andra eller tredje pass. De brukar ställa sig på vågen först och sedan chocka igång kroppen - uppvärmning är för veklingar. Efter varje övning; företrädesvis hög konditionsinriktning, så är de direkt på vågen. Inte för att se om de gått upp i vikt... Tragiskt att se! Idag såg jag en kvinna i 60-65årsåldern, som jag inte sett tidigare. Denna kvinna verkligen forcerade sitt träningspass. Mest maskiner på kortast tid - hon vann den grenen. Tror inte att hennes träning gav så mycket, men det är ju inte säkert att det är hennes målsättning heller.
Min målsättning är att må bättre och det gör jag verkligen, åtminstone mentalt. Tycker att jag borde slimmat till mig vid det här laget, men min käre son upplyste mig om att vid min ålder får jag nog räkna med ett par år innan jag ser något resultat... (Ja, han har blivit arvslös!).
Beach 2012 kommer således att gå i muffinsfluffets tecken, men vad gör det när butikerna är fyllda med bikinis och baddräkter med volanger och draperingar, vars syfte är att dölja. Eller var det att framhäva? Strunt samma - jag fortsätter med min plana solning dvs stannar i horisontellt läge så fluffet kan "rinna ut" på sidorna. Funkar varje år!

Vilken härlig helg!

Slut på ännu en långhelg - lite vemodigt med tanke på att sommaren kom idag och tycks fortsätta de närmaste dagarna. Härligt, MEN! Men jag är så dålig på att arbeta när solen skiner utanför kontoret. Är det vackert väder vill jag vara ute. Hela min uppenbarelse protesterar mot att tvingas inomhus! Min välutvecklade arbetsblygsel frodas och jag känner mig som en trilsken treåring - JAG VILL INTE!
Slut på söndagsångesten! Det hjälper ju i alla fall inte för Luther och Ågren vinner "hvergang"...
Helgen har varit helt underbar. Yngste sonen är på avgångsstudenternas sedvanliga Pragresa och han får väl läggas in för ölavvänjning när han kommer hem :). Han har pliktskyldigt hört av sig dagligen och de verkar vara vid gott mod, ha härligt sommarväder och uppleva även mer än mörka nattklubbar och sunkiga barer. Tjeckiska öl är oemotståndlig och i kombination med billiga priser blir det så klart ännu mer oemotståndligt...
Äldste sonen och jag har haft det lugnt och skönt. Han tentaläser och jag har mest skrotat runt och försökt träna på "nuandets outgrundlighet". Kristi Himmelsfärdsdagen var vi bjudna på en mycket mysig familjemiddag i orangeriet hos min systers svärföräldrar. Vädret visade sig från sina mest lynniga sidor - ömsom sol, ömsom hagelstormar, men vad gör det när det finns god mat, gott vin och trevligt sällskap?
Fredagens solstol fick bytas mot shopping eftersom solen inte visade sig från sin soliga sida. Studentpresent köpt, äldste sonens födelsedagspresent köpt och allt engångsmaterial till studenten är nu införskaffat. Känns kanon! Nu är det i princip bara maten kvar och det är lite tidigt att starta ut med den redan. Resten av fredagen spenderades i sällskap med Roslund & Hellströms senaste "Två soldater" - ruggigt bra, precis som deras övriga produktion. I går kväll firades sonens 21-årsdag - svindlande tanke - i all stillhet, eftersom han är mitt i sista tentaperioden. I samma ögonblick som gästerna körde upp på uppfarten slog jag igen boken på sista sidan. Bra timing!
Trevlig kväll med mamma, syster, svåger och kusin. Så mycket härlig energi man får när man omger sig med människor man älskar!
Och idag, idag kom äntligen den efterlängtade solen och sommarvärmen. Ett par timmar i  solstolen innan farmor och farfar kom för att gratulera barnbarnet. Tårtkalas i uterummet och en bukett liljekonvaljer på bordet. Härlig avslutning på en ledighet som varit väldigt social och energiboostande. Ny vecka - nya tag! Denna veckan är en hel del gympass inbokade, två after work och en massa trevligheter att se framemot nästa helg. Jag bävar dock för  fredagen då vi ska på begravning, men vissa saker måste man bara genomlida

Lådbilen

Om min mormor hade levt skulle hon ha fyllt 90 år i dag. Svindlande tanke! Så otroligt mycket som har hänt sedan hennes födelseår 1922. Uppvuxen som oäkta barn och hemligheten om vem som var hennes far tog hon med sig...Undrar om mänskligheten kommer att vara med om samma tekniska utvecklingsresa och paradigmskiften igen? Intressant och svindlande tanke - vad skulle det i så fall vara?
Min mormor var en handlingskraftig kvinna, vars liv inte var så lätt alla gånger. Envis som en gris och halsstarrig som få. Det dröjde till exempel länge innan hon övertygades om behovet av hörapparat. Under lång tid var de flesta samtal fullständigt omöjliga. frågor och svar var oftast helt inkompatibla. När hon väl övertygats om att det var bra med hörapparaten kunde hon mycket väl låta bli att sätta igång den. Bara för att slippa allt "meningslöst gabbande"... Lika hopplöst företag var det att få henne att använda rullator. Så gammal var hon minsann inte!
Minns speciellt en födelsedag när vi var hos mormor, före hon försvann IN i seniliteten. Barnen var små, tre och fem år och kom inrusande till oss i vardagsrummet på ivriga fötter och strålande av lycka. I ett av rummen hade de hittat en "superfräck lådbil". Vi fantasilösa vuxna förstod inte riktigt deras glädjetjut. Vi blev indragna för att titta på "gammelmormors jättetuffa lådbil" - och där stod den: RULLATORN.
Tror min mormor var ganska unik om att ha en "superfräck lådbil", även om hon inte tyckte det var lika superfräckt som barnbarnsbarnen gjorde ...

                                              GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN <3

Minisemester

Jag har haft en helt underbar helg! Min väninna P och jag gav oss iväg söderöver i den arla gryningen lördag morgon. Våra mål var Heiligenhafen och Burg. Färden dit gick via ett mycket tyst och stilla Danmark för färjan Rödby och Puttgarden. Vi lyckades komma med en tidigare färja, så redan kl. 9.30 anlände vi till Heiligenhafen där vi parkerade vid småbåtshamnen, drack vårt medhavda kaffe med kanelgifflar samtidigt som vi njöt av den vackra morgonen. När butikerna slagit upp sina portar blev det shopping. Vilket eldorado för oss skoälskare! Ett par fullständigt oemotståndliga sandaler är nu i min garderob i väntan på något varmare dagar. Vi gick in i ett ganska sunkigt varuhus med, som det visade sig, en STOR skoavdelning med mycket bra priser. Ett helt berg av Espritskor med reapris uppenbarade sig och jag hittade en superskön ballerinasko för 9,99 euro - to good liksom...Och det var det. Det fanns en vänstersko i stl 38 och en högersko i stl 41...Svårt att förlåta!
En härlig lunch i solen direkt vid vattnet var en liten tröst. Flammkuchen på grekiskt vis var en ny, mycket god smakupplevelse och det svensk-tyska ägarparet serviceinriktade och professionellt trevliga. Kan rekommenderas om ni besöker Heiligenhafen - gå mot hamnen och fisksaluhallen och när ni ser Bojje och Kajja uppflugna på pollar så vet ni att ni kommit rätt!

Efter lyckad shopping körde vi till Strandhotel Bene i Burg. Ett nybyggt och nyöppnat hotell ett halvt stenkast från havet. Imponerande stränder och klart vatten! Det var lätt att förledas och tro man befann sig vid Medelhavet; att vädret dessutom visade sig från sin bästa sida gjorde det inte sämre. Långpromenad längs stranden med avbrott för en god Bitburger och sedan en god Ripasso på balkongen i gassande sol före middagen - sämre kan man ha det! Vi är ju kända för vårt vidlyftiga liv i sus och dus, heta partypinglor och så vidare så vi sov gott redan före 21.30...
Efter en riklig, fräsch och god frukostbuffé begav vi oss till resans huvudmål: Calles i Burg. Jag har en mycket begränsad erfarenhet av "spritresor" och det är jag glad för! Som folk beter sig! De for fram som vettvillingar och hade ingen uppfattning alls om vad som köptes - det var alkohol och billigt. Vad kan man mer önska sig? Förutom lite folkvett och omsorg om andra kunder...Vet inte hur många gånger jag fick en tung kundvagn på hälsenan - "unnan o väck"...Nu är i alla fall drycken till studenten hemforslad och det till bra pris.

Jag borde verkligen försöka unna mig sådana här avbrott från vardagen oftare (utan alkoholinköp). Denna helg kändes som två veckors semester. Fantastiskt vad miljöombyte gör för själen! Nu ska man väl orka jobba i en och en halv vecka innan nästa långledighet...

Det drar ihop sig...

Otroligt vad tiden rusar iväg! Om en månad är det dags för yngste sonens bal och det där med klädsel är ju inte fixat...Vi har en lånad frack som hänger här för detta ändamål, men då ska han så klart ha smoking. Undrar var detta drag av "motvallskäring" kommer ifrån?! Har dock tagit till min auktoritära röst och krävt inställelse och uppställning nästa lördag för shopping - seriös shopping! Och om drygt fem veckor är det student. Inbjudningarna är utskickade och studentpresent troligen bestämd, men allt det andra! Tält, bord, stolar, buffé (både att bestämma vilka rätter och sedan tillaga dem...). Och det är ju inte bara en student - vi ska hinna med flera uppvaktningar också...Och en begravning. Stoppa tiden!
I morgon ska en väninna och jag åka till Tyskland och införskaffa de alkoholhaltiga delarna av buffén. Överväger att ha en alkoholfri student, men har ännu inte vädrat denna geniala och ekonomiska idé för det yngsta ättelägget. Vet inte om hans känsliga nerver skulle tåla det ;). Vi ska i alla fall sova över i Burg och ser det som en liten minisemester. Härligt! Hade ju kunnat tänka sig att sönerna skulle sitta hemma med mig denna kväll före utlandsresan. Men, men...flickvänner drar mer...

Halterna av björkpollen är höga eller mycket höga, sa de nyss på nyheterna. Tack för upplysningen! Ögonen och näsan rinner och kliar så det står härliga till. Varje år, vid denna eländes pollenperiod fungerar jag på att låta fälla min vackra hängbjörk som står precis utanför mitt sovrum (JA, jag sover med öppet fönster!), men jag klarar inte av det. Den skira grönskan på våren och det sjungande susandet genom kronan så fort det blåser lite. Och småfåglarna som letar småkryp på stammen. Den är för vacker för att gå ett så förfärligt öde till mötes! Några år har duvorna - de flygande råttorna - försökt sig på att bygga bo, men de petas obönhörligen ner. Totalt ocharmiga fåglar, som bara skiter ner. Usch och fy!

Kort vecka, men oändligt lång ändå. Är så trött på att ägna timmar åt att reda ut andras fel och bristande information. Uttrycket "ju fler kockar..." stämmer på pricken på mitt jobb. Skönt med helg och att det bara är en vecka till nästa korta vecka. Tre dagars jobb är alldeles lagom :)
Blir närmre och närmre beslutet att söka nytt jobb. Den negativa påverkan av den psykosociala arbetsmiljön är jobbig att leva med i längden. Behöver stimulans och inte minst uppmuntran och medvind, i stället för att hela tiden behöva freda min rygg mot knivhugg.

I dag hade jag en kille här som tittade på badrummen och han ska göra en offert till mig på båda två. Den offerten jag hade fått från den firman där jag ritade badrummet gav han inte mycket för. Rent ocker tyckte han, precis som min svåger sa. Ska bli spännande att se avd hans offert landar på! Han trodde dock inte att det var någon större fara med fukt i väggen in till H:s sovrum. Hoppas att det stämmer när det börjar rivas.

Får väl packa ner lite kläder och toalett artiklar inför helgens utsvävningar!