Ännu ett år kan snart arkiveras och läggas till de så kallade handlingarna. 2021 påminde mycket om det ganska värdelösa 2020 - det vill säga stort fokus på virus och olika virusmutationer; handtvätt, hänsyn och avståndstagande; restriktioner och rekommendationer; inställt, avbokat och totalstängt; foliehattar och konspirationsgalningar.
Kanske präglades 2021 än mer av ensamhet och eftertanke. 2020 var mest en chock - det där viruset kommer att försvinna snabbt precis som allt annat så fort det blir lite varmare och det gjorde det ju, men att det skulle återkomma våg efter våg var åtminstone jag ganska lyckligt ovetande om. För min del började distansarbete på heltid först i november 2020 och det var en väldigt jobbig omställningsperiod att ha undervisning digitalt. Jag är en människa som växer i symbios med andra, som tycker om att interagera och kunna använda mimik och kroppsspråk. Kort sagt att få bekräftelse och kvitto på att det jag pratar om är förståeligt och att jag uttrycker mig begripligt. När distansarbete blev mitt nya kontor så blev också roll som "digital" utbildare enklare att hantera. Övning ger ju som bekant färdighet och numera är jag förvånansvärt bekväm att stå och prata in i min datorskärm. Jag har förmånen att ha ett arbete som jag kan utföra på distans. Jag har förmånen att bo så att jag kan avsätta kontorsutrymme. Jag har förmånen att ha en ekonomi som ger mig möjlighet att inreda ett fungerade hemmakontor. Dessutom har jag förmånen att trivas i mitt eget sällskap och, vilket man ser att alla inte klarar av om man har ögonen på skaft, jag fokuserar och arbetar mer effektivt när jag är hemma. Inte minns för att det finns mindre störningsmoment (läs färre kolleger att småprata bort tid med). Det är inte alla som har arbete som kan utföras på distans och det är heller inte alla som vill/klarar av/kan arbeta hemifrån. Olika skäl till detta så klart, men för egen del är det just möjligheten att arbeta på distans som jag tar med mig som något positivt från dessa på många sätt trista år.
Att vaccinera sig var en självklarhet för mig. Det finns många som säkert idiotförklarar mig för det beslutet, men att lyssna på vetenskapen har alltid gått före alla konspirationsteorier och hemsnickrade ideér som sprids av foliehattarna, eller om ni föredrar det i mina ögon urlöjliga begreppet, antivaxxare. Nu ser man till och med att folk i allmänhet stavar vaccin som vaxxin även om de egentligen inte tillhör den gruppen. Måtte inte den stavningen bli allmänt vedertagen i svenska språket! Med vaccinationerna i armen och mod i barmen så bokade vi en resa till Dublin i början av december. Lagom till omikron... Efter mycket gråt och tandagnisslan beslutade vi oss för att skjuta på resan. Inget roligt beslut, men med facit i hand känns det bra. Dessutom är det härligt att utan skämskudde ha synpunkter på alla andras okynnesresande. Jag kan stå rakryggad och säga att jag tog mitt ansvar under pandemin! Om man som jag är en "social media aktör" så finns det många provokatörer att reta sig på. Ta alla kändisar och TV-personligheter som ena dagen gråter ut i media om hur förfärligt det är med covid och alla som de känner som har avlidit och nästa dag är på Maldiverna, Thailand, Kanarieöarna eller någon annan turistort för att de verkligen behöver vila upp sig efter detta jobbiga år. Tro mig! Det finns de som har haft det mycket jobbigare än du och som inte ens kan få semester på julafton! Egoism och brist på solidaritet är väl något som har synts tydligt detta år. Året som skulle ge covid 19 respass till de vanliga säsonginfluensornas land. Ja, vi kommer att få lära oss leva med eländet och om vi kan få fler att förstå värdet av vaccinering så kan vi mota även denna Olle i grind, men det kräver ett solidariskt ansvar och att folk tar av sig sina foliehattar.
2021 blev som sagt även det ett annorlunda år. En regntung och myggrik kväll i slottsparken framför Ovesholm förgylldes av konsert med Peter Jöback. En magisk kväll med hans fantastiska röst och melodiskatt och som han bjöd på sig och sitt liv! Han drog över den utsatta tiden med råge, men vad gjorde det? Publiken njöt, han njöt men mest njöt nog myggorna... Vi kom äntligen, tredje gången gillt, iväg på Smokie på Malmö Live. Passade på att bo över på hotellet, käka en god middag och ta en god drink i Sky bar med bästa vännerna.
En fantastisk uppsättning av Sound of Music på Malmö Opera fick vi också uppleva.
Knappt hann man vänja sig vid att få trängas med folk innan det var dags att vänja sig av med det igen. På gott och ont...
När jag läser ovanstående låter det som det mest har varit miserabelt under 2021. Så klart det inte har! Jag har förmånen att ha många nära vänner att umgås med så det har blivit många goda middagar, utflykter med och utan övernattningar, vinprovning, oktoberfest och andra guldkanter på tillvaron. Vissa människor har valt att försvinna ur mitt liv och andra har tillkommit. Att få nya vänner i vuxen ålder är inte alltid det lättaste och därför känns det extra värdefullt att ta hand om de man redan har och en ynnest att lära känna nya. En del har lämnat för alltid och detta är något som blev påtagligt på julafton när vi plötsligt bara var fem personer vid bordet. Livets gång känns alltid extra vid storhelgerna.
Första halvan av 2021 handlade mycket om att ta reda på allt efter min svärmor som avled i januari. Jag hade utsetts till testamentesexekutor och det var inte det enklast att hantera bouppteckningen och dödsboet. Pandemin och de många avlidna gjorde att processen tog extra lång tid. Att läkaren "glömde" skicka in dödsfallsintyget och när det påtalades skickade det fel gjorde ju inte stressen mindre. I samband med att hon avled så försvann också den sista länken till familjen som jag blev en del av 1979. En evighet sedan och så många minnen, skratt och tårar som har begravts med dessa människor.
Jag bestämde mig också för att söka nytt arbete! Känner att jag troligen hade fått tjänsten om jag inte dragit tillbaka min ansökan före sista intervjun. Det var inte ett arbete för mig och dessutom är jag inte klar med den tjänst jag har idag. Skönt ändå att få kvitto på att man kan konkurrera om tjänster även om man, som mina söner gärna påtalar, passerat bäst före datum.
Personligen har jag misslyckats med det mesta jag har haft som mål under året, men det är jag van vid. I år har jag valt att se det som en oerhörd förmån att slippa skriva någon ny lista för 2022. Jag är helt enkelt modern och återanvänder! (Nä, jag skriver inte listor...). Jag ger inga nyårslöften heller och det beror på att jag inte använder ordet lova om jag inte är hundraprocentigt säker på att jag kan hålla det. Däremot har jag gärna förhoppningar! Och en av dessa förhoppningar är att vi alla får ett riktigt fantastiskt, friskt och framgångsrikt år, att vi (ni vet vem ni är) ska fortsätta ses över en god middag och goda drycker, åka på roadtrips, planera och kanske även genomföra alla fester, gråta och skratta, bubbla och babbla...
