torsdag 15 december 2016

När man låter snorungar ta makten


Jisses vad länge sedan det var jag skrev något i bloggen! Dagarna går så rasande fort numera, så jag hinner knappt andas - än mindre sitta ner och försöka samla tankarna OCH få ihop det till något klokt som någon annan kan tänkas vara intresserad att läsa. Missförstå mig rätt. Min klokskap är fortfarande oändlig, det är min tid att sitta still som är ändlig (ganska rolig vits på ett lite göteborgskt/lundensiskt vis).

Livets påse är med andra ord överfylld med aktiviteter för tillfället. Faktiskt inom överskådlig framtid - på gott och ont... Jag älskar att ha en välfylld social kalender, men (det finns uppenbarligen alltid men i mitt liv) denna sociala kalender inkräktar en del på "bordegöraskalendern". Julen 2016 står icke i farstun hos mig. Den har inte ens nalkats kommungränsen. Till och med Julstress och kompisen Julpress håller sig borta. Jag börjar bli orolig för mig själv. Är jag frisk?

Nog ackorderande om detta- Dagens fundering/reflektion/irritation handlar om ett gäng snorungar som terroriserar centrum i vår lilla by. De är 12 - 15 år och har på ett par månader vuxit till en ständig orsak för polisen att komma hit. Alltså...personligen har jag inte alls något emot att det kommer hit vältränade snygga uniformerade män, men nog borde dessa resurser kunna användas bättre på annat håll. Dessa småkriminella gangstrar ska så klart tas om hand av föräldrarna och klarar inte de av sina egna barn så är det baske mig de sociala myndigheterna som ska omhänderta dem. Ledaren för gänget är välkänd, men det händer absolut ingenting. Min egen erfarenhet av vår kommuns socialtjänst är att deras handläggning är så lång att ungarna har hunnit pensioneras innan det vidtas åtgärder. Förutom att terrorisera sin omgivning, skrämmas - bland annat genom att klä sig i rånarluvor, så sägs det att de handlar med narkotika. Bara det sistnämnda borde få vilken socialsekreterare som helst att agera. Tycker jag. Fast jag tillhör ju inte den politiskt korrekta stryka medhårs falangen, utan tror mer på att barn mår bra av konsekventa regler och ett fast handlag. Oavsett vad de har för etnisk bakgrund. Fy på mig som säger det, men det är faktiskt inte bara svenska barn i gänget; ledaren tillhör till exempel ett folkslag som man absolut inte får uttala sig negativt om (trots att deras kriminalitet procentuellt är hög...). I gänget ingår också en handfull tjejer - av någon outgrundlig anledning alltid klädda i "pyjamasbyxor" - som följer efter dessa "tuffa" killar och fnittrar insmickrande åt allt de säger. Vad föräldrarna till dessa jävla (ursäkta) snorungar måste vara stolta över sig själva och sina ättelägg! Fy bubblan, säger jag bara: SKÄMS! Och låt dem bli av med vårdnaden direkt. Om man, trots att ungen blivit hemkörd av polis mer än en gång, fortfarande inte kan hantera sitt barn, så ska barnet därifrån. Vanliga invånare ska inte behöva vara rädda för att gå ut! Jag blir skogstokig på flatheten hos våra politiker, myndigheter och föräldrar. Sätt ner foten någon gång och börja arbeta med verkligheten! Ingen av oss har råd att låta detta pågå.

Måste avsluta med en historia från i söndags när gänget lyckats ta sig in i idrottshallens foajé - språket kommer att vara grovt så känsliga läsare ska sluta läsa HÄR!

En kvinna, runt 25 år, blev förbannad, spände ögonen i ledaren och frågade:
"Vilket ord i Gå härifrån förstår du inte? Det handlar om två ord! Berätta för mig så ska jag förklara så till och med du fattar..."
Han blir så klart generad och vräker ur sig den vanliga tiraden:
"Håll käften! Jag ska knulla din mamma! Jag ska knulla dig, din jävla hora"!!
Hon tittar på honom, skakar på huvudet och svarar:
"Du?!? Du vet fan inte ens hur man gör, snorunge"!

Han blev totalt bortgjord. Utskrattad av publiken (vi hade varit på match) och av sina hangarounds. Om fler vågade vara så tuffa som denna kvinnan så hade problemen varit färre i vår värld...