I förra veckan hade vi en heldagskonferens där vi jobbade med MBTI i organisationer. MBTI står för Myers- Briggs Type Indicator och baseras på ett frågeformulär som analyseras av en MBTI- handledare och svaren mynnar ut i en bokstavskombination. Nej, det var ingen som fick vare sig ADHD eller DAMP! Dessa kombinationer var inte möjliga och dessutom är det säkerligen en annan sorts test som ligger bakom dessa.
Jag har gjort MBTI- analys en gång tidigare; för ungefär tjugo år sedan. Tyvärr fick jag inte det testet så jag kan inte jämföra staplarna för mina preferenser, men jag minns att min bokstavskombination var densamma: ENTP. Det förvånade mig en del eftersom jag tycker att jag har förändrats väldigt mycket under dessa tjugo år: varit utbränd, kämpat mot Försäkringskassan för att slippa bli "sjukpensionär" som det hette då, förlorat en hel hop med nära och kära... Resan i mitt inre har periodvis varit motig och svår, men tanken på att ge upp har aldrig funnits och det är kanske sådana saker som visas i sådana här resultat. I alla fall så är det tydligen ganska ovanligt att man får en ENTP- profil (vi var två stycken i gruppen; båda kvinnor, som gjort en klassresa och utbildat oss till jur. kand. Den andra personen har valt att göra karriär som jurist, vilket jag definitivt inte har...). ENTP- personer är, enligt testet, innovativa, strategiska, mångsidiga, analytiska och har entreprenörsanda ( nåja, allt kan ju inte stämma) samt trivs att arbeta tillsammans med andra i uppstartsfaser som kräver skarpsinne och stor uppfinningsrikedom. Ord som beskriver en ENTP- typ är följande: analytisk, anpassningsbar, företagsam, ide'rik, ifrågasättande, nyskapande, pådrivande, rättfram, självständig, SMART (gissa om jag gillar att ha just detta på papper!), strategisk och teoretisk. Intuitionen är min dominanta funktion, vilken gör att jag ser nya möjligheter, är promlemlösande, fokuserar på framtiden, är öppen för ide'er och är entusiastisk inför problem.
Vi fick en, allt för kort, individuell genomgång av resultatet. När det blev min tur spände handledaren ögonen i mig och sa: "Vad gör du här?!?". Först blev jag lite ställd, men sedan sa hon att hon förutsatte att jag visste att jag arbetade med helt fel arbetsuppgifter och mer eller mindre slösade bort mitt arbetsliv. Så klart jag vet! Hon fick en snabb resume' av mina senaste år och berättade att hon mist ett barn, låtit sorgen ta sin tid och därefter, vid en ålder av 53 år, ändrat karriär. Genom att våga söka nytt jobb och tro på sig själv. I dag är hon 63 år och nyförlovad med en änkling, så även en karl har hon lyckats hitta ;-).
Jag började lite trevande prata om samordnartjänster och liknande, men då spände hon ögonen i mig och sa att med min tydliga profil (inte min klassiska Ingrid Bergman look-alike profil då alltså), min naturliga pondus och oräddhet för konflikter och problem, så skulle jag sikta högt; för att inte säga mycket högt i en organisation. Hon peppade mig rejält, så nu måste jag våga mig på ett aktivt sökande efter mitt nya liv. Att sälja in mig själv är inte min starkaste sida, men det är väl bara att göra som alla andra gör: brodera ut, skarva och förbättra och hoppas att det håller hela vägen. Friskt vågat och törs man inte ta språnget ut i det okända, så blir livet precis så statiskt och småtrist som mitt är för tillfället. Jag behöver nya utmaningar och slita mig fri från tristessen! När den sista lilla pusselbiten är på plats så ska det ske. Fram tills dess kan jag glädja mig åt att jag har papper på att jag är smart! Det ni!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar