Tre dagars helg är definitivt min melodi! Så mycket trevligheter och, för den delen, otrevligheter typ städning, tvätt, trädgårdsarbete och andra måsten, man hinner med!
Bok-och biblioteksmässan! Vilket paradis. Och detta kommer från någon som avskyr att trängas med folk... Böcker, böcker och åter böcker så långt ögat kunde se. Intressanta samtal och föreläsningar. Och alla författare man sprang på! Jag blev överväldigad mer än en gång - tänk bara att få stå sida vid sida med Klas Östergren! En av mina favoriter eller att Leif GW Persson enträget ber om en selfie med mig. Man ställer upp. Man gör det bara. Eller att ha en stillsam konversation med Peter Harrysson medan man sippar på ett glas Tattinger (i plastglas visserligen, men man kan inte vara hur petig som helst). Karaktären glömdes helt bort och de där hålen jag har lyckats skapa i min bokhylla genom att böra böcker till en bokhylla på jobbet, lär fyllas lika snabbt igen. Underbar upplevelse även om jag blev helt utmattad psykiskt av alla intryck och sorlet från alla besökare. Jag kommer att åka tillbaka och då lämna karaktären hemma redan från start.... Enda smolket i bägaren var att Ingemar Stenmark inte skulle komma dit förrän i lördags. Det var kanske lika bra det förresten, vem vet hur han hade hanterat att träffa mig?! En tystlåten norrlänning möter en inte lika tystlåten skåning...alls icke säkert att det blir ljuv musik av det... Troligtvis hade jag svimmat. Stenmark var min stora idol när jag var yngre och min beundran har inte avtagit efter hans seger i Mästarnas mästare eller Let's dance. Han är stor den där Stenmark, även om han säkert som alla män numera, bara är en tvärhand hög. Efter att ha sett Jan Guillou IRL (in real life), så har jag börjat undra om det kanske är så att det inte är männen som är korta utan jag som är överlång för att vara kvinna?
Kan det vara så - nu är detta en helt hypotetisk teori utan några som helst vetenskapliga belägg - att
kvinnor i dag blir längre och längre, medan männen krymper? Evolutionen pågår ju ständigt och eftersom kvinnan är juvelen i kronan, så är det knappast osannolikt att min teori inte håller...
Jag väljer att inte fortsätta utvecklandet av detta invecklade resonemang. En söndagskväll med måndagsångest får tacklas med annat än evolutionsteorier. Exempelvis en lättsmält roman av Liane Moriarty "Stora och små lögner" (jag gillade hennes förra: "Öppnas i händelse av min död"). Detta är ett bibliotekslån och således ingen av de nya inköpen. Ack om dygnet hade haft flera timmar så att alla dessa olästa böcker hade hunnits med...
Glömde skriva min egntliga fundering. Så går det när man låter hjärnan löpa amok och tappar kontrollen över tangenttrycken! I fredags fick jag veta att jag var en "streckkod"... Jag antar att det är en ean (?) kod som menas (en sådan där randkod som man skannar in varuprisen med). Mannen som sa det till mig tyckte jag var alldeles för mager och behövde lägga på mig några kilon. Själv blev jag återigen förbluffad över att jag sänder ut signaler som får folk att tro att det är okej att säga vad som helst till mig. Mitt BMI är mitt problem och för den som undrar kan tilläggas att det ligger inom normal på skalan. Varför skulle det vara mer socialt accepterat att kommentera min kropp och vikt för att jag är smal, än att kommentera någon som är överviktig? Själv blir jag förbluffad, förbannad och förringad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar