Early bird reflekterar

Tala om att vi har fått sommar i den här delen av Sverige! Solen gassar från en klarblå himmel och kvällarna är nästan magiska ur svenskt mått mätt. Utomhus vill säga. Mitt hus är som en bastu när jag kommer hem från jobbet och att försöka somna i en kuvös är icke den enklaste uppgift kan meddelas. Men jag ska inte klaga! Det är härligt med sommar och sol när man har en av årets mest hektiska arbetsperioder och arbetslusten och dess bästa kompis arbetsmoralen, frodas som bäst. Det är nämligen så att den här lilla trägna arbetsmyran har väldigt svårt att fokusera på något annat än den tid som försakas inomhus när sommaren pågår som bäst någon annanstans. Helst som man kan tänkas vara lite skeptisk till att den här sommarprenumerationen varar så länge som man har tänkt sig. Oron att det ska ta slut lagom till den där underbara fredagen i juli när man stänger ner datorn, har arkiverat alla papper i pärmarna och med lätta steg lämnar kontoret för att släppas ut på grönbete i fyra veckor, gnager hela tiden. Det går ta mig tusan inte att njuta fullt ut, hålla på med mindfulness, "fånga dagen" och att nua när man lever under sommarstress.

Nu är det i alla fall TRE dagars ledighet som ligger orörda och oplanerade framför mig. Tack vare mitt varma hus så får jag extra mycket vaken tid eftersom jag slår upp mina himmelsblå så där runt halvfyrasnåret när solen går upp. Och tack vare det så orkar jag inte ta tag i allt som borde tas tag i i trädgården - typ klippa häckar, rensa ogräs, så ny gräsmatta, fixa nytt staket; listan kan bli lång! Och att måla det som behöver målas inomhus är totalt NO, NO! Då kommer jag att hittas som en liten blöt fläck på golvet. Så, vad jag kan se så återstår bara en kort, men ack så välgenomtänkt lista: Citygross (underbart svalt och skönt! Dessutom behöver jag tröstäta på grund av all stress jag omges av), Brassemys och citys uteserveringar (eftersom det är så varmt hemma kan jag ju inte bjuda hit någon eftersom jag inte orkar dansa med Bosse - egentligen skulle man kunna se det som en win-win situation. Fast jag gillar att ha gäster...och att ha det städat...vägen tills att det är städat är dock inte lika kul när det är sommar). Det är väl ungefär så min lördag kommer att se ut. Om jag riktigt kommer loss kan händas att jag köper lite nya sommarblommor att ha i krukorna utomhus. Alltid bevekas någon trumpen granne av att jag åtminstone försöker :-). Gräsmattan är faktiskt klippt - det gjorde jag i torsdagskväll när jag drabbades av en frenetisk arbetslust efter jobbet: tvättade, klippte som sagt gräset och band upp pioner och luktärter som på ett, för grannarna, alltför artistiskt sätt hade draperat sig i ett svall över gräsmattan. Egentligen ljuger jag när jag säger gräsmattan. En mer korrekt benämning är nog Ogräsmatta för den ser definitivt inte så där härligt grön och frodig ut som den borde göra. Men, som den miljövän jag är, så vattnar jag inte min trädgård med dricksvatten, vilket gör att det inte går att strolla eller på ett tidseffektivt och med minsta möjliga arbetsinsats, få bukt med problemet. Så länge jag låter bli att klippa ner min syrenhäck mot gatan så eliminerar jag dessutom risken för syrliga kommentarer eftersom det är svårt för förbipasserande att riktigt få överblick över mina domäner. Jag tänker praktiskt och nyanserat - ringar in problemställningen, funderar över lösningar och agerar...överhuvudtaget inte. Det är vackert att ligga under mitt paradisäpple och skönja den sommarblå himlen genom bladverket. I det ögonblicket struntar jag fullkomligt i att jag hör maskrosorna växa så att det knakar. Eller att kvarterets byfånar är ute i sin trädgård och delger hela fylket sina ointelligenta synpunkter om andras liv och leverne. I det sistnämnda fallet ser jag bara fördelar i min lummiga, välväxta, stökiga trädgård.
Dit ut ska jag bege mig nu! Med världsbladet och en god kopp kaffe. Det är också att nua - att fånga dagen - att njuta av livets små delikatesser.