torsdag 13 december 2012

När titlar stiger en åt huvudet...

...eller när kostymen blev för stor, så det enda som fanns att fylla den med var uppblåsbarhet och pösande.

Försöker förstå hur människor i ledande ställning är funtade. Min erfarenhet av duktiga och kompetenta chefer är tyvärr begränsad. De flesta jag har stött på och drabbats direkt av har varit så uppfyllda av sitt egna "ledarskap" att de tappar allt vett och sans. Var hamnar man som människa när man plötsligt tycker att titeln är så viktig att man helst skulle vilja ha den med i tilltalet? Jag har ju, som jag tidigare nämnt, arbetat på ett av Lunds mest kända anrika hotell och på den tiden var den akademiska världen ännu mer inskränkt än vad den är idag och det är inte bara en gång man fått frågan "Vet inte fröken vem JAG är????" Oftast var jag väldigt ovetande, inte minst av den anledningen att det alltid var lika roligt att se deras snorkiga ansiktsuttryck när det gick upp för dem att någon, om än så obetydelsefull som jag, hade mage att stå och säga att de inte var det minsta kända för min del. Med en fnysning kom ofta svaret "PROFESSORSKAN Besserwisser", "DOKTORINNAN Bacilluskan" eller "MAJORSKAN Kanonkula". Jaha. Imponerande att du har en titel för att DIN man har uträttat någonting...Nja, jag tycker det ska vara lite substans i en titel. Det är alldeles för många som blir chefer trots att de saknar flera viktiga ledaregenskaper. Saknar de dessutom den formella utbildningen och brister i kompetens, så är det riktigt allvarligt. Och ännu värre när detta sker inom skattefinansierad verksamhet. Det är ju bara att följa nyheterna; den offentliga sektorn tycks vara övergödd av "chefer", som är totalt olämpliga. Hur har denna inflation i fel person på fel plats startat?! En förklaring kan ju vara att om den först anställde tillhör de för yrket mindre bemedlade så tenderar de ju att fylla på sin ledningskader med likasinnade. Det är ju ett hot att anställa någon som är kompetent för då lyser den egna ickekompetensen desto tydligare.
Ska fortsätta fundera över denna fascinerande fråga medan jag ligger under min filt, sippar på Xanté och lyssnar på Michael Bublé. Underbar julskiva, som alltid får mig på gott humör. Och lite positiv energi behöver jag just nu. "Feliz Navidad...tralllalalalala....!"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar