Så stod det i mitt horoskop för januari. Ett bra råd för mig som har tendenser att älta gammalt groll, att söka kraft ur ilska (vilket oftast blir ett negativt energiuttag) och dessutom har jag problem med att det känns som jag har missat alla tåg och står ensam kvar på perrongen.
Konstiga saker händer inom en när man vandrar runt i resterna av en familj - ruinerna efter en familj. Att veta att det ser ut likadant hemma som när jag lämnade på morgonen. Ärligt talat kan det vara ganska skönt också...ingen blir glad av andras brödsmulor på köksbordet, klädhögar på golvet och kladdig diskbänk...Att inte behöva laga middag...jag är värdelös på att äta när jag är själv, men det måste jag så klart ta tag i - ett typiskt förbättringsområde... Att ingen bryr sig om OM eller NÄR jag kommer hem... Det är många faktorer och känslor som gör det uppenbart att man är enbo. Ambivalenta känslor för jag trivs egentligen med ensamhet och att själv få äga min fritid, men det är väl så att det tar lite tid att vänja sig vid livets i allra högsta grad normala förändringar.
Ett ovälkommet snöväder förstärker mitt melankoliska sinne. Glädjande är dock att innebandylaget i mitt hjärta vann dagens match, att jag i dag har unnat mig TVÅ buketter tulpaner, att jag fick tag i tre romaner på biblioteket och att kvällen fortfarande är ung. Kan man äta fastlagsbulle till middag?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar