Hösten stormar in. Löven börjar dala och färga gräsmattan orange. På morgnarna dansar älvorna över de nyplöjda åkrarna. Dagen har blivit fyra och en halv timme förkortad sedan midsommar. Det är på gränsen, framför allt på morgnarna, att gå barfota i skorna. Detta löser jag med att promenera från parkeringen i gymnastikskor och sedan byta till ballerinaskor eller sandaler när jag kommer till kontoret. Streetsmart!
Samtidigt tycker jag ärligt att det kan vara ganska skönt att få sitta hemma i soffan under en filt. Kraven på att vara social är mindre. Men det betyder ju inte att det sociala livet upphör. Tvärtom! Jag tycker redan att min kalender börjar kännas på gränsen till överfylld. Samtidigt som det är skönt att ha ljusglimtar och morötter när dagarna blir mörkare och livsledan sätter in. Jag brukar tänka att det är jobbigast att vara ensam på våren/sommaren för då blir ensamheten så påtaglig när man jämför med alla andra. Ja, det är som när man var liten och alla andra fick allting - bara mig det var synd om... Men frågan är om man inte behöver den där tvåsamheten mer när höststormarna ryter och mörkret lägger sig som en kliande yllefilt över hela tillvaron. Det är trivsamt med candle light evenings, biobesök och skogspromenader!
Nu har vi ett stundande riksdagsval. Jag älskar att diskutera politik. Respekterar andras åsikter. Gillar ideologiska diskussioner. Visioner. Mod. Samtidigt tycker jag genuint illa om politiker som är dåliga retoriker - "jag har inget eget konstruktivt att komma med, men jag säger konsekvent emot allt du säger och så upprepar jag det flera gånger, så verkar jag trovärdig". Eller inte... Tycker dessutom att alla övervintrade gamla klyschor om klass och politiska skällsord borde avskaffas. Med den simpla retorik och dåligt underbyggda argument gällande till exempel skolan, så borde jag vara utslagen, illiterat och socialbidragstagare. (Sjukpensionär vid 40 år fick jag kämpa med näbbar och klor för att undkomma. Så friserade man siffrorna under den förra socialdemokratiska eran...). Jag kommer från en vanlig "arbetafamilj" med studieovana föräldrar (jag var den första som tog studenten i släkten och den första som läst på universitetet), skilsmässobarn... Men det daltades inte med oss på den tiden! Det ställdes krav!!! Vi blev inte utslagna av att få betyg. Eller att lära oss respekt, både för varandra och för äldre. Jag har aldrig varit rädd för någon lärare eller låtit någon lärare förtrycka mig. Jag blir mer än trött och mörkrädd av allt detta daltande ned eleverna, skuldbeläggande av lärare och att skolan ska vara kravlös. NEJ! Skolan ska i allra högsta grad ställa krav - på eleverna och på föräldrarna. Det är inte skolans ansvar att uppfostra ungarna - det ska vara klart vid skolstart. Livet är inte en jäkla räkmacka. Livet kan aldrig någonsin bli totalt rättvist eller jämlikt. Ställ krav på att folk ska kamma sig, skaffa en utbildning eller ett jobb! Ställ krav på lärarnas kunskaper och kompetens! Plocka inte in vem som helst från gatan som vikarier. Lärarna spelar en enormt viktig roll och, nu sticker jag ut hakan, man är inte LÄRARE för att man har skrivit under ett anställningsavtal som vikarie. I dag är vissa lärarvikarier knappt äldre än de elever de ska undervisa. Helt galet!!
En het debatt bröt ut på Facebook i dag när några krogar i Lund gick ihop och höjde priset för dagens rätt till vad det kommer att kosta om krogmomsen går upp igen. "Momspengarna" som kom in under dagen ska skänkas till barnonkologen. Jag tycker det är ett bra initiativ. Det påvisar på ett konkret sätt konsekvenserna av att höja momsen på restaurangbesöken. Nivån på motståndarnas argument var
som väntat låg. Momssänkningen går rakt ner i fifflande krögares fickor var andemeningen hos några. Oförskämt tycker jag, som känner många hårt arbetande krögare. Det finns ju dessutom en utredning hos Skatteverket som slår fast att det inte finns något samband mellan skattefiffel och sänkt moms. Personligen tycker jag att det är självklart att momssatsen ska vara lika hög på livsmedel oavsett om jag handlar i en livsmedelsbutik eller väljer att äta maten på restaurang.
Jag ska inte fördjupa mig i det politiska eftersom det onödigt ofta hamnar på en sandlådenivå där jag inte vill vara med. Du får gärna ha en avvikande åsikt, men jag betackar mig för diminutiva personangrepp för precis som du har jag rätt att uttrycka MIN politiska åsikt. Dessutom är jag tillräckligt osvensk för att inte behöva uppnå konsensus i diskussioner - är det en tillräckligt hög nivå på argument och diskussion så tycker jag det är både befriande och lärorikt att lyssna.
Viktigast av allt är dock: GÅ OCH RÖSTA!!! Det är din förbannade skyldighet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar