måndag 18 november 2013

Att vilja men inte kunna

Jag hade en nästan magisk upplevelse härom kvällen. På väg hem från en mycket trevlig after work med tre fjärdedelar av tvåhundraårsklubben, hörde jag ett mäktigt susande över huvudet och karakteristisk fågelsång. Nör jag tittade upp såg jag tre sångsvanar på väg söderut. Vackert vita mot det månbelysta himlavalvet. Kändes nästan sakralt och jag var helt uppfylld av naturens skönhet och lycklig över ögonblicket och att jag faktiskt tog mig tid att nua. 

Bild lånad från nätet

Tänk vad härligt om man bara hade kunnat fälla ut vingarna och flyga iväg för att åtminstone se om gräset är grönare på andra sidan! Om man hade orkat fullfölja tanken vill säga...

Jag skulle väldigt gärna vilja prata med den ansvarige för energifördelning! Min är nämligen ständigt på upphällning. Jag laddar batterierna med stenhårda pass på gymmen för att rensa bort negativa tankar och skapa goda förutsättningar för sömn, men det är ändå inte tillräckligt. Ett par veckors tid har jag sovit, med mina mått mätt, otroligt många timmar per natt, men det är som om jag inte får någon djupvila. Kan detta hänga ihop med att jag upplever nätterna som drömlösa? Trots att det måste hända något undermedvetet eftersom jag så ofta vaknar upp gråtandes. Blir helt galen på det! Det är som att trampa runt i kvicksand: när man tror att man har nått fast mark så trampar men fel eller knuffas tillbaka och fastnar igen. I fredags mötte jag en före detta kollega, som av det jag skrivit på facebook dragit slutsatsen att jag var frånskild. Vi fick rett ut vad som var anledningen till att jag var själv numera och så klart var hon förtvivlad över att ha missförstått och jag ledsen över att behöva rota runt i sorgen igen. Så försvann ytterligare en helg i meningslöst grubblande och orkeslöshet. Nåja, en liten svängom med Bosse blev det i lördags, men det arbetet syntes inte på söndagen. Tror städning kan vara en av livets mest överskattade sysslor...

Nu ska jag gå och göra en stor kopp te, lägga mig i soffan med Jussi Adler-Olsen "Marcoeffekten" och hoppas att jag orkar läsa mer än två sidor i kväll. Och försöka komma ihåg att i morgon är en annan dag...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar