BOKEN är utläst och Mr.Grey och Anastasias öden finns nu i någon annans händer. Vad ska man säga? Det är ju ingen risk att det blir något Nobelpris till E L James, men det fanns något som kittlade och som lockar till att läsa de andra delarna.
Eller så är det mitt klosterliv som lockar fram detta, låt oss kalla det ekivoka behov ;)
Efter en förkyld arbetsdag kändes soffhäng, en bok och en STOR skål med smågodis som en superbra idé. Eftersom jag avråddes från att sticka till gymmet så kändes dagen ändå förstörd liksom. Varför inte förstöra den rejält?! Mina hantverkare tyckte dock annorlunda...De har inte tid att vara här mer än denna och början på nästa vecka, så kakel och klinker ska vara klart till på fredag dennes (oj, vad jag har försökt hitta möjligheter att använda det ordet!). I stället för soffhäng, vilket är väldigt svårt att ägna sig åt med hantverkare i huset (om någon skulle undra), så blev det småprat och kaffefixande till de små liven. Man måste ju visa sitt intresse - det är ju trots allt mitt badrum. Nu är i alla fall taket spacklat, väggarna uppsatta, golvet flytspacklat och allt är redo för att sätta upp fuktspärren i morgon och, tror jag, lägga på primern. Jag hoppas att ni noterar hur självklart jag svänger mig med facktermerna!
Eftersom soffhäng är direkt inkompatibelt med avsaknad av smågodis, så sitter jag nu med datorn i knäet utan tillstymmelse till minsta godisbit och väntar på första avsnittet av Torka aldrig tårar utan handskar. Jag läste första delen av Jonas Gardells triologi förra helgen och blev djupt tagen. Antagligen kommer jag inte att kunna titta på TV-serien för att jag antingen kommer att gråta för mycket eller irritera mig på att svenska serier alltid får ett löjets skimmer över sig, men jag ska ge den tio minuter åtminstone. Är det inte bra så kanske min förkylning tackar mig för att jag klokt och förståndigt försöker vila mig i form. Min sämsta gren...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar