Sista semesterveckan och äntligen är den här - den efterlängtade solen och värmen! Härligt, men det är inte utan att jag faktiskt känner mig lurad på de varma, ljusa sommarkvällarna. Mörkret kommer väldigt snabbt och påtagligt tycker jag. Känner mig inte riktigt färdig med sommaren. inte så konstigt förresten för den har ju knappt startat... Men enligt meteorologerna (som för övrigt verkar ha världens enklaste, om än mest otacksamma jobb) så är det en ny högtrycksrygg på in över landets sydligaste delar med sol och värme. Men på måndag kan det väl bli lite mer jobbanpassade temperaturer och mer moln?!? Under kontorstid åtminstone. SNÄLLA!?
Jag har funderat mycket på hur snabbt de sociala medierna har tagit över åsiktsbildning och hur man utan någon som helst eftertanke tycks gilla och sprida märkliga kvinnobilder och missriktad propaganda (?) för rasism och kvinnoförtryck. Häromdagen såg jag en film som en ung kvinna lagt ut. Hon satt och plutade med blodröda läppar och snurrade förföriskt (nja...kanske jag inte är rätt person att uttala mig om just den delen) på en hårtest. Budskapet var enkelt: RESPEKTERA OCH LYD DIN MAN - det är din skyldighet som kvinna att ge honom minst en "avsugning" (ber alla överkänsliga om ursäkt) per dag, sköta hemmet oklanderligt och lyda hans minsta vink. Hon hade fått veta sina ramar: de befann sig i en triangel inom spisen, sängen och hans knytnäve. Oavsett om detta var hennes verkliga åsikter eller om det var ett mycket, mycket misslyckat försök att vara rolig, så får åtminstone jag en obehaglig känsla i kroppen. Finns det verkligen sådana osjälvständiga kvinnor? Det var min första tanke, men sedan började jag fundera djupare och kom fram till att det faktiskt finns flera stycken i min bekantskapskrets. Kvinnor som inte skulle klara sig om det blev skilsmässa eftersom de arbetar deltid (inte för att de har småbarn, men för att de ska "ta hand" om sina fullt friska och förhoppningsvis fullt kapabla att ta hand om sig själv- män). Kvinnor som på fullt allvar inte ser några problem med att männen tjänar mer pengar, så länge dessa pengar finansierar deras shopping och resor. Förmågan att se utanför sin egen rosenröda "drömtillvaro" och förstå vad detta betyder samhällsmässigt och inför framtiden finns troligen inte. Det är inte bara en eventuell skilsmässa som kan ställa till det - för er som eventuellt fortfarande lever i tron att det utgår underhållsbidrag för den ekonomiskt mindre bemedlade, måste jag göra er besvikna. Om det inte blir skilsmässa så kanske man borde fundera på vad ständigt deltidsarbete med låg lön medför när det är dags att gå i pension. Eller vid ett dödsfall..
Förutom dessa kvinnor, som lever i en amerikansk hemmafrudröm, så har vi ju de där som träffar en ny kärlek. Hon säljer sitt hus och flyttar in i mannens hus. I de flesta fall så låter hon bli att se till att bli delägare i huset, de lever "lyxliv" på hennes, förhoppningsvis, vinst efter försäljningen (om det blir något kvar efter reavinstbeskattningen) och vid en eventuell separation så står hon på bar backe - tomt konto och inget tak över huvudet. Och jag saknar total medkänsla med dessa kvinnor!
Notera att detta naturligtvis inte gäller generellt! jag vet massor av kvinnor som har fastnat i deltidsfällan och är skamligt lågavlönade, men ändå på något märkligt sätt lyckas få sina liv att fungera. Hellre fattig och självständig, än rik och beroende av någon annans plånbok!
En maskros finner alltid en väg att växa!
För det är faktiskt så att de allra flesta av oss faktiskt struntar ett stort stycke i var du har köpt din tröja.
När jag ändå slår högt som lågt, så kan jag väl passa på att ge en känga åt alla dessa som i ena meningen är sååå otroligt miljömedvetna, sopsorterarnas stjärna och djurens största vän! Dessa otroligt indignerade människor som kan stå och läxa upp en stackars militant köttätare i flera timmar, Dessa socialt engagerade som är så politiskt miljökorrekta och medmänskligt solidariska så det nästan är tårdrypande. Exakt dessa personer som tycker att det är deras mänskliga rättighet att resa. Med flyg naturligtvis, för de är ju globetrotters! Och billigt ska det vara! Men låt mig, lite stillsamt, meddela att ett flygbolag som har billiga priser SPARAR in på något annat. Urusla arbetsvillkor för personalen, kollektivavtal skrivs inte på och säkerheten är inte alltid den bästa. Var är solidariteten med dessa människor? Eller är de reducerade till tjänstefolk i deras värld?
Jag är personligen varken politiskt korrekt eller någon som "följer John" - mitt livsmotto är att kunna se mig själv i spegeln och veta att jag gjort vad jag har kunnat. Även om jag har blivit av med "vänner" under åren. Att stå upp för sig själv och sina egna värderingar är viktigare för mig än att anpassa mig till andras. Till exempel tycker jag inte att man bör dela alla klipp om SD:s politiska kampanj i Stockholms tunnelbana. SD vet precis hur de ska agera för att få maximalt utrymme i media- Och de får hela tiden spela på vår planhalva. Protestera, demonstrera och diskutera konstruktivt rasism och utanförskap, men ge inte SD makt att styra nyhetsflödet!
Sprid hellre denna artikel, som på ett nyanserat sätt visar "hur rätt (?) vi tänkt - hur fel det blev":
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar