Grusade ambitioner

Snart har jag arbetat TVÅ veckor och även om jag kämpar med att försöka behålla semesterkänslan, utnyttja kvällarna, tanka solljus på lunchen och försöka komma ihåg att andas så är sanningen den att det är så jäkla jobbigt att komma tillbaka efter en ledighet så frågan är om det är värt det...
Inte blir det bättre av att luftkonditioneringen är trasig, så på eftermiddagarna är kontoret som en bastu. Logiskt borde det väl vara positivt för fettförbränningen? Ett hårt åtspänt mmetallband runt skallen är en obehaglig följd av syrebristen och energin är verkligen i botten när man kommer hem. I kombination med sömnproblem så är det lätt att tappa sugen och halka ner i den svarta negativa spiralen igen. Men stången ska hållas emot!!

Man kan ju konstatera att mina höga ambitioner inför semestern blev ett totalt misslyckande: högvinsten som skulle göra mig ekonomiskt oberoende uteblev (å andra sidan är 60 kr på triss också en vinst om än otillräcklig just vad gäller det ekonomiska oberoendet); det blev inget nytt jobb (får väl skylla på att det är lite stiltje överlag vad gäller rekrytering under sommaren) - mitt CV är i alla fall uppdaterat 😁 och sist , men inte minst, så lyckades jag inte fånga en rik karl med intresse att försörja mig medan jag ägnar mig åt min personliga utveckling och förkovran. I sanningens namn hittade jag ingen fattig karl heller. Summa summarum: hopplöst fall, men jag kommer igen!

Idag blev jag äntligen med pass igen! Härlig känsla efter att ha varit en passlös flykting sedan i februari. Himla tur att ingen har velat bjuda mig på någon resa utanför Schengenområdet!