Mer än två veckor sedan jag skrev senast. Tiden rusar tycligen även när man har mindre roligt. För mindre roligt har det varit de senaste veckorna. Efter att jag skjutsat yngste sonen till flyget vid hans senaste besök, så drog jag i gång städning och renbäddning på ovanvåningen. Sådant där typsikt lördagsnöje ni vet. Behövde något i tvättrummet och nör jag öppnar dörren ser jag att golvet är helt översvämmat! Noterar även att det är "svallvågor" i toalettstolen... Bara att ringa jouren, som var här efter ett par timmar. Joråsåatt! Nog var det ett rejält stopp nio meter ut. Och röret var nästan helt igenvuxet med rötter. Det går att skära bort inifrån, sa killen som var här med lugnande stämma, men låt bli att kasta papper i toaletten. Veckan efter så kommer det hit folk för att ta bort rötterna, men då visar det sig att röret är böjt och av den anledningen så fungerar inte deras utrustning... JAHA?!?
Björken som är roten (HAHAHA!) till problemet är nu borta liksom ett vildsått körsbärsträd, som under sin levnad bara producerade oätliga körsbär och en nedrans massa löss. Skönt att bli av med det! Det känns lite mer i hjärtat att björken är borta. Bra för min allergi, men det har blivit så insynsvänligt i huset plötsligt. Inte minst i sovrummet där jag tidigare har kunnat spatsera runt både hel- och halvnaken. Slut på den eran! Planering pågår för fullt med hur jag ska göra det bästa av den delen av trädgården. När jag får tid över. För övrigt är det fortfarande charterkänsla, ack underbara Grekland, med papper bredvid vid toabesök. Fast det hade varit billigare att åka till Grekland på riktigt. Jäklars vad sådant här kostar pengar!!
Bortsett från detta rörande (i dag är jag helt galet vitsig) mankemang, så har denna vårens första riktiga långhelg (påsken låg för tidigt för att räknas) varit helt underbar! Första maj undvek jag, som vanligt, demonstrationstågen och valde i stället att lyssna på Lunds Studentsångarförening när de sjöng in våren på universitetstrappan - mycket folk, härlig stämning och härligt väder. Vi hade lite tid att slå ihjäl innan vi kunde ta vårt bokade bord på M.E.A.T i anspråk och begav oss till gamla anrika Grand Hotel. När vi precis klivit upp på trappan så kommer ett gäng autonoma demonstranter runt hörnet och när de får syn på oss börjar de skandera: "Bort med de rika!!" och "Var ska vi bo? DÄR (pekandes mot Grand) ska vi bo!" Man får tycka precis vad man vill, men jag har väldigt, väldigt svårt att ta folk som inte vågar stå för sina åsikter, utan döljer sina ansikten bakom halsdukar, på allvar. Mitt råd är: väx upp!! Vem sjutton ska betala deras bidrag om inte "vi rika"? Eftersom det var fullt på Grand beslöt vi oss för att gå vidare och ser då hur det kastas rökbomber. Tanken att detta är enbart för att provocera fram en drabbning med polisen för att sedan kunna gråta ut i media och ondgöra sig över polisbrutalitet och maktmissbruk, slår mig direkt. Denna gången verkar de dock ha misslyckats - till min stora glädje!
I övrigt har jag åter kunnat ta mig till gymmet efter en veckas ofrivillig vila på grund av två munsår, som typiskt uppkommit genom de stressade dagarna som varit. Deklarationen är inlämnad, tyvärr utan att jag kunde hitta fler avdrag, gräset är klippt (högt som sjutton, men sonen som skulle gjort det har varit upptagen med annat) av mig - ibland har man nytta av sin envishet. Den heliga treenigheten: Brasse, Solen och Jag har haft dejt. Böcker har blivit lästa. En härlig helg sammanfattningsvis!
I morgon är det måndag igen, men det känns ganska okej faktiskt. Hade jag haft råd skulle jag utan vidare sett till att ha tre dagars helg varje vecka. Vilken skillnad det är!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar