Jag var och gymmade i går förmiddag - första passet på två veckor och det var så himla skönt. Den fysiska ansträngningen stimulerar till en mental balans och det är något jag verkligen behöver. I kväll är det personalfest, men jag kände absolut ingen lust att gå dit. Bara tanken på att behöva se vissa av mina "arbetskamrater" även på min fritid gör mig utmattad. Det räcker så gott med de åtta arbetstimmarna, då man tvingas umgås. Mina förhoppningar om att det skulle bli bättre med ny chef har helt slagits sönder av den bittra, nakna verkligheten. Clowneriet fortsätter och frågan är väl inte om, utan när, hela skutan kapsejsar. Måste verkligen försöka uppbåda krafter och söka nya jobb. Headhunting är väl inte att räkna med?
Nog om det! Sitter just nu framför TV:n för att se Spanien tvåla till Kroatien. Hoppas innerligen att Spanien och Italien går vidare! Helst skulle jag vilja se Italien som vinnare, men det blir säkert Tyskland som tar hem det. Tyvärr, för jag tycker deras spel är alldeles för tråkigt och kliniskt... Sveriges tidiga sorti var ju allt annat än oväntad. Varför måste svensk media alltid haussa upp de svenska lagen. Patetiskt att höra så kallade sportjournalister säga att "Sverige kan mycket väl ta sig ända till final" - BAH! Första matchen var ett riktigt lågvattenmärke...
Sammanfattningsvis kan man väl säga att det mesta i blågult har gått åt pipsvängen efter Nationaldagen. Vädret ska i alla fall bli bättre...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar