Blottarerfarenhet

Nu när jag skrev om Monica kom jag plötsligt ihåg när jag mötte en blottare för första gången. Vi var på den traditionella skolresan i nian till Bakken och hade precis käkat vår medhavda matsäck - vi var plugghästarna, de som inte satt och pimplade öl på någon bar...Efter maten tog vi en kort promenad i parken när vi plötsligt stöter på en man klädd i klassisk trenchcoat. Han hoppar liksom in framför oss och i samma rörelse sliter han upp rocken. Man kan inte vara helt klok om man blottar sig inför fem tonårstjejer och vår reaktion var ju inte precis någon stum förundran eller skrik av rädsla. Däremot tjöt vi av skratt och dessa skratt förstärktes av att Monica står med kisande ögon och sedan säger: "Typiskt att jag har glömt mina glasögon just idag!".

Andra och tredje gången, samma man två gånger (!) var Monica och jag på väg till Lomma en sommardag. Vi blev omkörda av en liten skruttig Polo och när vi cyklade förbi stod mannen utanför bilen med nerdragna shorts. Vi blev ju lite förvånade, men började så klart skratta hysteriskt (vi hade ju varit med förr!). Man kan ju tänka sig att en någorlunda intelligent man hade dragit upp shortsen,  satt sig i bilen och med tilltufsat ego kört därifrån, men icke! Denne man kliver in i bilen, kör förbi oss...och gör om hela proceduren igen. Den här gången skrattade vi så vi höll på att cykla i diket men det verkade ändå inte som att han fattade att vi mest tyckte att han var patetisk. Han såg mest förvånad och lite sårad ut över att vi inte imponerades av vad han hade att visa upp...

Fjärde gången jag råkade ut för blottare var när jag bodde i Qatar. Min svärmor och jag skulle till vår vanliga slaktarbutik för att köpa fårkött när det plötsligt uppenbarade sig en man framför vår nyss parkerade bil. Jag kan tala om att det är fruktansvärt roligt att se en blottare försöka få fram hela apparaturen klädd i dishdasha. Långt innan han hade hunnit krafsa fram det han ville visa oss bland allt tyg, så hade vi börjat skratta så vi grät. Till hans försvar måste ändå sägas att han gav inte upp! Vette sjutton om han inte fortfarande står där och försöker hitta rätt...