söndag 29 juli 2012

Två steg fram och ett tillbaka...

Jag är nog inte riktigt klok...En vecka kvar på min semester, som har varit lång, avkopplande, social och alldeles underbar på många sätt - ändå känner jag redan i dag den söndagsångest som kommer att infinna sig om en vecka. GALET! Och jag som alltid brukar, lätt irriterad råda folk att inte ta ut bekymren i förtid - de kanske inte ens uppkommer. Så mycket enklare att ge goda och välbetänkta råd åt andra än att leva efter sina egna deviser...
Lördagen bjöd på ännu en solig och varm dag, som man egentligen borde ha vigt åt stranden. Vi hade kräftskiva här på kvällen, så det var ju en del att fixa under dagen och dessutom hade jag de hantverkare som ska renovera mina badrum på besök för att jag skulle introduceras för en av medarbetarna, som ska arbeta första veckan då den ordinarie är på semester. Blir säkert bra och det ska bli så skönt att få båda badrummen åtgärdade nu i höst. Mycket pengar, som alltid när det är våtutrymme, men med tanke på att det i princip inte har gjorts något åt dem sedan huset var inflyttningsklart 1976 så kan ni ju tänka er att det är ett överakut behov. I morgon ska jag försöka leta mig fram till kakelföretaget där jag har får rabatt och sedan blir det besök på byggmarknader i närområdet för att hitta "inredningen". Roligt, men lite jobbigt att fixa alla beslut på egen hand. Undrar om den känslan någonsin kommer att försvinna?
Min glädje över att solpanelen var lagad och fungerade höll till i går förmiddag. Min granne och jag satt och pratade i köket när det plötsligt började banka och slå något otroligt i uterummet. Vi rusade ut och ganska snart insåg jag att det var systemet som levde rövare. jag stängde av solpanelen och efter en kort stund slutade bånkandet. Lät som alltihop skulle explodera! Jäkla tur att jag inte låg och solade på stranden för vem vet vad som kunnat hända. Läskigt! Solpanels-Nissarna ska ändå komma hit i morgon och fixa det sista så mina planer är att sms:a vad som hände och sedan fly fältet. Icke att jag tänker vara hemma när de kommer - fixar inte Hopp-i-land-Kalles äckliga uppmärksamhet - tvi... Som tur är har jag tänkt gymma i morgon eftermiddag, så jag stannar där tills det är dags att hämta hem mina hårt arbetande söner. De får köras till jobbet i morgon eftersom jag behöver bilen under dagen. I-landsproblem? Japp!
Får försöka vila i vetskapen om att jag faktiskt har tagit tag i problemen och satt stenar i rullning och att allt kommer att fixa sig i slutändan: min elnota kommer att sjunka från dagens ca 40 000 kr/år till ca 12 000 kr/år och mina tjusiga välkaklade badrum kommer att skina och gnistra så det kommer att behövas solglasögon för att inte bli bländad när man stiger in i dessa naturbehovens tempel! Och att denna sommar och semester varit den bästa på många år!
Förresten tror jag att kräftskivan blev lyckad! Mycket snapsvisor, en pigg och alert lekledare som höll oss i rörelse, goda kräftor, god kantarell-och ostpaj, god dessert och många glada skratt. En sommarkväll, som höll sig varm till åtminstone kl. 3 när jag kom i säng. En kväll att minnas en regnig dag i november!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar