söndag 7 augusti 2011

Att lämna Ensamheten

Har varit tillbaka i grottekvarnen en vecka nu - en vecka där sommaren faktiskt dök upp på ett kort besök, vilket så klart kändes så där när man precis avslutat sin semester med två veckors ihärdigt regnande. Ett regnande som tog nya friska tag i går kväll, under natten och hittills under denna söndag. Lätt att gräva ner sig i en deppighet, men det är bara att gilla läget och försöka hitta någon liten ljusglimt i mörkret!

"Ensamheten är ett trevligt ställe att besöka, men ett dåligt ställe att stanna på" - några tänkvärda ord jag läste på facebook. Själv har jag medvetet sökt ensamheten under de senaste åren, men känner ett allt större behov av att återkomma till gemenskapen. Och det är inte helt lätt! Att vara i sin ensamhet kräver inte alls lika mycket energi, som att träda ut i gemenskapen. I gemenskap måste man plötsligt både ge och ta; inte minst på initiativområdet. Initiativkraften är något jag måste försöka återerövra under hösten.
Började med detta i fredags när jag spontaninbjöd en av grannarna på vin under opretentiösa former (jo, lite fick jag plocka undan och ett snabbt varv med dammsugaren blev det :)) - en kväll som blev mycket trevlig och givande. Så enkelt om man bara vågar ta initiativ! I går var en vännina och jag på den tidiga föreställningen av "Potiche: en fransk troféfru" och gick därefter och åt på en uteservering. En tidig kväll, men återigen en riktig energikick.
De följande helgerna nu i augusti är inbokade med middagar - med grannar, släkt och kräftskiva med väninnorna. Jag har bestämt mig för att försöka fortsätta fylla på med något roligt under veckorna. Jag tror att alla behöver något att se framemot för att orka med vardagen, som annars lätt blir en trist motorväg mot den sista hållplatsen. Så fort sönerna har kommit igång med sina studier ska vi boka in vår Londonresa, som skjutits upp ett år och jag tror att jag ska försöka få utrymme till en veckas solresa också. I värsta fall får jag väl åka ensam...Det är så lite som behövs för att fylla den tomma påse som är vår - LIV blir det först när vi fyller den med något.
Hösten är en bra start för nya djärva satsningar, tycker jag. Lite som ett nytt år, men med mindre krav. Från och med i morgon ska det återigen veckohandlas och detta efter en PLANERAD matsedel - sparar en massa tid och pengar, inte minst vid denna tid då jag vet att jag kommer att ha långa och jobbiga arbetsdagar framför mig! Sedan får vi se hur länge den ambitionen håller...

Avslutar med några andra tänkvärda ord, nu från Viktor Egelund
 
I don't have a Life. It's not my Life.
Life and I are not separate. I am Life.

So are You – Go out and feel it!

2 kommentarer:

  1. Fint Ingrid. Jag uppskattar din rakhet i bloggen. Vi måste höra varandras sanna röster. Inte det falska kvittret.

    SvaraRadera
  2. Igenkännings-nickar och ler vid datorn! Sen är det ju så att positiva krafter ofta sprider sig som ringar på vattnet, och den inbjudna grannen såg ju hur enkelt (och VÄLDIGT givande) det kunde vara, hon ska nu bara plocka undan MYCKET mer och dra några rejäla varv med dammsugaren innan hon kan bli lika spontan! :-)

    SvaraRadera