Vad jag pratar om när jag pratar om löpning av Haruki Murakami... En bok som fascinerar mig! Jag har ännu inte läst hela, men jag kan känna igen mig i vissa delar även om min ambitionsnivå är långt ifrån hans. Maratonlopp, eller för den delen långlopp överhuvudtaget har aldrig lockat mig, men jag kan förstå hans lockelse att utmana sin förmåga och tjusningen med det monotona att ligga och mata mil efter mil. Att förflytta sig med hjälp av kroppens egen kraft är att återgå till något ursprungligt.
För min del handlar löpning (nåja, det är lite överdrivet att kalla det löpning; i mitt fall handlar det om joggning) inte enbart att förbruka kalorier och öka konditionen - detta är bonusfaktorer. Jag joggar för att rensa huvudet, få en endorfinkick och ofta får jag en kreativ skjuts av att jogga. Få saker slår att vakna tidigt, dra på sig shorts och t-shirt, snöra på skorna och ge sig ut och jogga i sällskap av nymornade fåglar och en och annan trött hundägare. Många av dem tittar medlidsamt på mig när de inser att jag faktiskt är ute så okristligt tidigt trots att jag saknar hund... Vilken fantastisk dag man får när den startat med en joggning! Och detta oavsett väderlek. Hoppas på många tidiga morgnar i spåret!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar