Följer nyhetssändningarna angående det fasansfulla som hänt i Paris i går kväll och natt. Maktlöshet, ilska och sorg blandas med förvåning och förundran över hur människor reagerar på detta i sociala medier. Jag brukar försöka avhålla mig från att bli alltför politisk i bloggen, men nu måste jag skriva av mig.
JA! Det är förfärligt att Syrien, Afghanistan, Iran, Irak och andra länder i Mellanöstern drabbas av terrordåd och jag har full förståelse för att människor flyr dessa områden. Mellanöstern är en oroshärd ivrigt understödd av stormakterna på båda sidor; de ekonomiska intressena och det strategiska läget är naturligtvis viktigast i vår genommateriella och egoistiska värld. Demokrati, mänskliga rättigheter, det vi i väst tycker är självklart vad gäller åsiktsfrihet, religionsfrihet, yttrandefrihet och frihet att älska vem vi vill är en utopi i den delen av världen där religionen står över alla lagar.
Det är dock inte rimligt - och det är detta som gör mig mörkrädd, förbannad och fullständigt rabiat - att västvärlden ska behöva tvingas till "import" av terrorister och extremister i religionens namn. Det gagnar absolut inte någon att vi låter moskeer eller andra religioners lokaler användas för att sprida hat och terror i någon guds namn. Jag har tidigare förespråkat öppna gränser och har stått bakom EU:s grundtanke om att man fritt ska kunna röra sig i Europa, men nu är det nog! Den politiska korrektheten som genomsyrar svenska politiker och många väljare måste slås sönder. Vi har inte råd att inte tala om baksidorna med öppna gränser i samband med dessa flyktingströmmar. Hur många terrorister har nästlat sig in i Europa de senaste månaderna? Människor utan skydds, - eller asylrätt som kommer hit för att skapa nya terroristceller, som är ute för att sprida skräck, hot och splittra folk i vi och dem. Fredliga muslimer (jo, de finns och är troligen i majoritet åtminstone i vår del av världen) kommer att bli angripna och attackerade, polisen som försöker upprätthålla lag och inre ordning lär bli ännu mer utsatta för påhopp från media och alla pk-människor, som utan minsta reflektion är EMOT allt som låter demokratiskt.
Dåden i Paris fredagen den 13 november kommer dessvärre säkert endast att spela Sverigedemokraterna i händerna. I dag saknar jag Carl Bildt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar