Jul med strul!

Så har julhelgen 2011 passerat. En jul som kommer minnas som julen när "Humfridas hus nästan stod i ljusan låga"...
Jag kan inte förklara hur det gick till, men antagligen kom jag åt ett av vreden till spisplattorna och naturligtvis hade jag, vilket jag normalt aldrig gör, lämnat kvar ett träunderlägg på den plattan som slogs till. Vi hade precis slagit oss ner med kaffe och skulle titta på Kalle Anka i lugn och ro när jag registrerade att det luktade som det brinner någonstans. Hjärnan registrerar snabbt att 1. vi inte har någon öppen spis och 2. det ser ut att ryka ur köket. På en given signal rusar äldste sonen och jag ut i köket där det slår upp 10-15 cm lågor. Jag stänger av plattan och instruerar sonen var brandfilten finns och med gemensamma krafter lyckas vi kväva elden. Av träunderlägget fanns bara kolbitar kvar och brandrökslukten finns fortfarande kvar i köket. Sänder en tacksam tanke till min man, som trots mina protester om att det var onödigt, insisterade på att köpa hem brandfiltar och skumsläckare. Skönt att man handlar instinktivt och att man matats med brandövningar på sina olika arbetsplatser - det går fort om det "tänder"...
Det slutade lyckligt, men jag har haft svårt att sova efteråt och tycker hela tiden att det luktar brandrök när jag lagt mig. Får lägga band på mig för att inte drabbas av ett tvångsmässigt kontrollbehov av att spisen verkligen är avstängd. Även om det inte var i spisen det brann var jag helt skakig igår när jag skulle laga mat - posttraumatisk chock? Ovanpå detta står min bil utpositionerad på grannens uppfart och vill inte starta sedan jag ställde den där på julafton. Kan det vara så att vi blivit hemsökta av djinner?
Nåväl, det förde ju det goda med sig att den melankoliska och vanligtvis sorgsna känslan av ensamhet jag brukar drabbas av under julen helt kom av sig av den branddramatik vi drabbades av. Sönerna tycker det är positivt med lukten för då kan vi låtsas att vi har öppen spis - "always look on the bright side of life"!
För övrigt har det varit en fridfull julhelg som mest tillbringats med Jan Guillou Brobyggarna och säsong 1 av The Wire - hur har jag kunnat missa denna utomordentliga serie?? Igår lyckades jag övertyga mig till en promenad och det kändes ju mer som en vårdag än juldag. Småkillarna spelade fotboll och var ute och testade sina radiostyrda bilar (antagligen julklappar) och på träd och buskar fanns stora knoppar. Märkligt väder, men helt okej; skönt att slippa skotta snö, skrapa bilrutor och betala skyhöga elräkningar :-).
Nu laddas för ytterligare en ledig dag innan jag måste jobba två...Behöver vara sparsam med mina semesterdagar eftersom nästa år betyder både student och, förhoppningsvis, en Dubairesa i oktober.