Hatbrottsmotiv bakom vart femte brott stod det att läsa i tidningen häromdagen. Med andra ord är det hudfärg, religionstillhörighet eller sexuell läggning som är bakomliggande orsaker till kränkningar och övergrepp i cirka 20% av de brott som begås. Med detta i bakhuvudet så är jag glad att BRÅ äntligen ska beakta etnicitet både gällande gärningsman och brottsoffer i sina undersökningar. För vet ni vad? Det är inte bara en "underliggande strukturell rasism" som är problemet! Smaka på det en stund innan ni kastar det berömda rasismkortet i mitt ansikte. Det är en stor andel brott som begås av invandrare mot "svenska vita ungdomar". Är dessa övergrepp alltid något vi ska se på med överseende av rädsla för att kallas rasister? Övergrepp som ska anses mindre viktiga än när övergreppen görs av "svenska vita ungdomar" mot invandrare? Jag vägrar att acceptera det! Den här flatheten och rädslan att gå till botten med problem i vårt samhälle kan i de flesta fall härledas till att etnicitet inte får/kan/ska räknas in som ett eventuellt underliggande kriterium. Hur kan man som politiker vara så rädd att faktiskt vända på varje sten? Det är inte konstigt att politiker föraktet breder ut sig... Rollen som politiker handlar om så mycket mer än att visa omvärlden vilken god människa man är som sitter på ett flyktingbarn i famnen! Det handlar om den verklighet vi lever i, den urusla integrationen och att det saknas mod och vilja att ta sig an de strukturella problem som finns i vår invandringspolitik. Daltandet och duttandet måste ta slut. NU!!
Det är intressant (och ytterst irriterande!) att läsa kommentatorsfälten på sociala medier. Herregud, vilket underlag för forskning! Senast är ju ifrågasättandet av varför den svensk- iranske läkaren, Ahmadreza Djalili, befann sig i Iran när han häktades och dömdes till döden för spioneri. En fråga som har besvarats i alla artiklar jag har läst om fallet: han var där som inbjuden till konferens med anledning av att han forskat i katastrofmedicin. Om folk, innan de börjar hamra på tangentborden eller bräka ut sin okunskap, kunde ta ett djupt andetag och fundera över om det de har att säga faktiskt tillför något eller om det bara glappar för att man vill bevisa att man är dum i huvudet. Så skönt det var när dessa dumheter endast ventilerades vid köksborden, eller möjligtvis i TV-soffan. Den ständiga påminnelsen om att det finns så otroligt många i den svenska begåvningsreserven är allt annat än lugnande. Det enda positiva jag kan komma på när det gäller detta kluster är att man får sitt dagliga irritationskonto uppfyllt med råge direkt man kikar in på Facebook eller Twitter. Något som faktiskt fyller en funktion när man, som jag tillbringar otroligt mycket tid med endast mig själv som arbetskollega. Vi kommer för det mesta bra överens, men det finns tillfällen när jag blir riktigt trött på mig och då är det skönt att slippa navelskådandet och kasta sig över den samlande intelligentian på sociala medier. Där är vi nämligen rörande överens Me, Myself och I!
Just nu snöar det faktiskt utanför mitt köksfönster. Även om det verkar vara uppblandat med regn, så skapar det ändå en liten mysfaktor i mörkret. För säga vad man vill, men mörkt är det! Från man stiger upp på morgonen tills man går och lägger sig. Distansarbete ger en lite annorlunda tidsuppfattning eftersom man, åtminstone inte jag, inte kommer hem efter jobbet. Det är många kvällar runt 19 som jag har tänkt att det borde vara dags att gå och lägga sig i tron att klockan är typ 23. Finns säkert någon positiv lärdom att dra ur detta också. Så småningom när det tämligen misslyckade 2020 läggs till handlingarna. Frågan är om det ens kommer att arkiveras? Det lär åtminstone gå snabbt att skriva nyårskrönikan i år...
Nämen, man ska kanske kolla någon julfilm på Netflix? Tror inte jag har hunnit med riktigt alla ännu. De bästa sparas till seriösa tillfällen när man inte riskerar att somna av den sövande storyn. Eller kanske jag ska leta reda på en pulka? Det har trots allt snöat typ åtta snöflingor...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar