Har haft fullt upp sedan förra blogginlägget! Jisses, vilken massa tid som går åt till att gymma exempelvis - åtminstone tre timmar i veckan så länge jag bara är på gymmet två pass i veckan, men till detta kommer ju dagliga promenader alternativt joggingturer. Med min starkt utökade träningsdos tycker jag att mina ansträngningar skulle synas tydligt, men nej... Möjligtvis då kanske på den något straka kroppshållningen och diverse grymtande och stönande när somliga muskler måste arbeta även i vardagen... Det är banne mig långt ifrån skönt att träna! Okej, en viss tillfredsställelse är det ju att ha kommit iväg och kört genom sitt "hårda" pass och sedan lite nonchalant kunna slänga ur sig kommentaren "tränade igår..." och psykiskt är det en katharsisrening att bli totalt utmattad och slippa allt grubblande över vilken väg jag ska välja. Förr eller senare måste dock ett beslut fattas!
Jag har så klart inte tillbringat hela veckan på gymmet. Det har varit tid för en massa trevlig social samvaro i olika konstellationer och jag har under loppet av sex kvällar varit och sett tre filmer - olika genrer och alla tre väldigt bra. I torsdags blev det "Wuthering Heights" i regi av Andrea Arnold (som även ligger bakom den fantastiska "Fish Tank"). En otroligt vacker film med svepande, poetiska filmsekvenser samtidigt som den känslomässigt var mycket mörk och gripande. Det subtila sättet att skildra människornas personligheter och känslor var, liksom i "Fish Tank", strålande tycker jag. En mycket sevärd film, som jag hoppas når ut till många, inte minst för mycket bra huvudrollsprestationer!
I fredags var det först en intensiv och trivsam after work med min syster. Vi besökte Lunds, i vardande, nya saluhall. Såg ut att ha en mycket hög potential och alla nya restauranger som ska öppna där låter spännande. Vi drack vårt vin på Les Halles, en fransk restaurang och det är sällan jag har fått så gott rödvin som "glas". Medan vi satt där lyckades pizzabagaren i restaurangen bredvid bränna pizzan varvid brandlarmet drog i gång.Under minst tio minuter plågades vi av meddelandet att brand utbrutit i lokalen, både på svenska och en vanvettigt rolig engelska (plis do not jus de älevaitörs), men det ekade lite ihåligt med tanke på att det samtidigt fortsatte komma IN folk utifrån! Borde inte någon stoppa dessa om det nu handlade om evakuering? Tror att de får se över sin brandskyddplan ett par varv till...
Efter detta roande intermezzo var det dags för "Järnladyn" med den alltid lika briljanta Meryl Streep. Förväntningarna var höga och jag tycker nog att de uppfylldes. Kritiken om att det var för lite politik i filmen tar jag lätt på. För mig kändes det som syftet var att visa fram en mer privat sida av Thatcher och att skildra politiken genom hennes klara stunder i den senilitet hon hamnade i som gammal.
I lördags var det så klart Melodifestivalen som stod i fokus. Äntligen är spektaklet över! Rätt låt vann och risken för att ESC hamnar i Sverige nästa år är nog ingen utopi. Jag var hemma hos en god vän och åt en mycket god middag med gott vin och kan säga att det är otroligt lyxigt att ha två söner som kan komma och hämta efter vidlyftigheter! :) Stolt? Jo det kan ni sätta er på!
I kväll var det så dags för Fredrik Gerttens "Big Boys Gone Bananas". Jag har ännu inte sett den första filmen, men är omskakad över hur de multinationella företagen med hjälp av sina stora resurser kontrollera media och manipulerar vårt informationsintag. En angelägen film, som faktiskt borde vara obligatorisk i gymnasiet!
Jag har nu arbetat i tre veckor och har kommit till insikt om att det är den psykosociala arbetsmiljön som stressar mig. De sista dagarna har jag börjat fundera på om jag är utsatt för någon sorts komplott (japp, jag har ett stort intresse för konspirationsteorier). Bakom ryggen på mig pågår ett spel som jag inte riktigt kan förstå, men jag har genom rykten fått veta att jag inte längre anses vara samordnare för administrationen (ska vi vara riktigt petiga anställdes jag som arbetsledare) och när jag ville få veta från ledningen hur detta rykte uppkommit fick jag svävande bortförklaringar till svar. Klart är att något pågår och jag känner mig ganska övertygad om upphovsmakaren till det. Väntar med spänning på fortsättningen även om jag inte mår särskilt bra. Från och med igår sitter jag bakom stängd dörr och har SÅ FRUKTANSVÄRT MYCKET att göra! Det är så man manipulerar vår så kallade ledning. Deras smekmånad är över, de har visat sitt rätta jag och mitt förtroende, min lojalitet och min respekt är puts väck!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar