"Varför börjar du inte twittra, mamma?". Den frågan fick jag för ett par månader sedan och svarade då att jag har inte tid. Och det hade jag verkligen inte haft! Det är nästan två veckor sedan jag skrev något blogginlägg och, visst fördelen med Twitter är ju att det är korta, teckenbegränsade inlägg, men jag vet att jag hela tiden hade varit där och haft synpunkter på allt möjligt. Frågan är om Twitterrymden hade haft utrymme för både Carl Bildt och mig...?
Det räcker så väl med allt annat som fyller min almanacka. Träningen tar en himla massa tid, men eftersom det ligger på den prioriterade listan så är det annat som får plockas bort från göromålen; typ städning och sådant... Lyckas att hålla målet om minst två gymträningar i veckan och en eller två rundor 5 km joggning. Känns kul eftersom jag märker en tydlig skillnad efter bara tre veckor! Min samtalsterapeut tycker jag ska ägna mig åt mindfulness 20 minuter per dag (något jag inte hittat utrymme för ännu, men måste lyckas åtminstone ett par gånger före nästa möte, som är på onsdag). Japp, jag tillhör släktet ögontjänare!
Veckorna rullar på i en hiskelig fart, men det är ju så jag vill ha det. Jobbet är fortfarande ett trist ställe med en ledning där det finns mycket övrigt att önska sig. Klubben för Inbördes Beundran; KIB, behöver verkligen få in en CHEF som kan peka med hela armen. Frågan är bara om den nye klarar det...
Fritiden, det lilla som finns kvar efter mina "stenhårda" träningspass fylls av oavlönat hushållsarbete/vardagssysslor och en massa social samvaro. Känns så skönt att ha hittat balans och harmoni inom den privata sfären. Arbetstiden blir uthärdlig genom att fokusera på alla de som faktiskt är både roliga och trevliga på jobbet - surdegarna kan man välja att ignorera och faktiskt tycka synd om till och med. De måste ha ett farligt sjå att leva upp till myten om sin egen förträfflighet!
Jag hinner nästan aldrig titta på TV och det är ingen större förlust, men tyvärr känner jag att även läsningen fått stryka på foten. Mycket trist, eftersom det finns så mycket böcker som jag verkligen vill läsa. Det stormar fram mot studenten också och de första trevande förberedelserna har gjorts. Jag hade sonens baldejts mamma på middag i går och vi var rörande överens om hur viktig vår närvaro är i Lundagård på den stora dagen! Listan på de närmast troliga gästerna slutade på åttio personer, i runda slängar, så det finns en del att jobba med. Det är ju inte bara sonens student som ska anordnas, utan även en massa studentskivor som ska besökas. Tur det är en hel lång och härlig vår dit!
I kväll är det systersonens 21 årsdag som ska firas, i morgon blir det först gymmet och resten av söndagen ska jag avnjuta precis som det blir. Arbetsveckan är kort; på torsdag och fredag ska jag på tvådagarskonferens - inget man är bortskämd med precis!
Nästa helg är spikad för trädgårdsarbete, så det måste vara hyfsat väder då åtminstone!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar