söndag 13 oktober 2019

Tankar under lövsparkning


Mitten av oktober och trots att det syns att hösten är här så är det väldigt milt väder. Var ute och gick en stund precis efter lunch och trots att jag bara hade tunn jacka och sneakers blev jag varm. Och det var definitivt inte tal om någon powerwalk heller...  

Livet rullar på. Som vanligt mycket på jobbet och numera arbetar jag inte endast med strategisk utbildningssamordning och konkret utbildande utan kan även titulera mig kommunikatör. Joråsåatt! Mycket vill ha mer och snart får inte alla mina titlar plats på visitkortet! Tur jag gillar att ha många kor på isen och att dansa efter mina egna olika melodier. Mycket arbete blir det och tyvärr inkräktar det ju en del på fritidsorken. Allt det där jag vill får hela tiden stå tillbaka för alla måsten. tror att jag måste, trots mitt allra högsta ogillande, göra en lista över allt som ska fixas. Lägger jag det som en projektplan kanske det inte känns lika motigt? 

Jag har under en period funderade en hel del på vart vår tid är på väg. Är det alla år av utarmad utbildning och sociala mediers sanningsspridning som märks numera? Dumheten sprider sig som en farsot över världen, vilket syns på de politiker som har makten och på hur den "allmänutbildade" delen av befolkningen låter sig förledas av dessa maktfullkomliga galningar: från den tvålfagre Åkesson till den amerikanske galningen Trump. Hans senaste utspel om att kurderna inte är värda något understöd nu när Turkiet (som också leds av en maktfullkomlig narcissist) ska rensa ut för att kurderna minsann inte stod på amerikanernas sida under andra världskriget. Maj Gadd! Trumps retorik och historieförvrängning är förbi allt jag kan komma på i dumhet. Men farliga är dessa maktens män. Manipulativa, narcissistiska, maktfullkomliga och med förmåga att få den stora - ursäkta om du känner dig träffad - korkade massan som saknar utbildning och förmåga till kritiskt tänkande och konsekvensanalys med sig så är det vår tids största krigsrisk. Det höga tonläget om "vi och dom" påminner alltför mycket om tiden som föregick starten på Hitlers karriär...

Skrämmande och tröttsamt är  även att lyssna till det politiska käbblet på hemmaplan. Nu har ju äntligen regeringen, eller delar av den, satt ner foten och sagt nej till fler flyktingar. Vi måste börja arbeta med integration av de som verkligen har skäl för att få stanna. För övriga, och då menar jag framför allt de som har kommit hit på grund av Sveriges alltför milda lagar och domstolar. Vi måste skruva åt lagstiftningen så att den hänger med i utvecklingen. Den "hederlige" gentlemannatjuven är sedan länge en utdöd profession. Idag handlar det om rått våld, låg ålder på förövarna och en total avsaknad vad gäller respekt och empati för offret. Vi mot dem... När man tydligt ser att kommuner knäar för kostnaderna vad gäller exempelvis skola och sociala åtgärder så måste man väl även som folkvald politiker förstå att något måste göras?!  Något radikalt. NU! Tiden löper snabbt ut för den svenska välfärden! Och nej! Jag lägger inte detta på de asylsökande. Jag lägger skulden där den hör hemma: på lagstiftning och rättsvårdande instanser som inte anpassats och följt med i utvecklingen av dagens brottslighet och våra politiker som saknar visioner och förmåga att verkställa beslut som kan visa sig vara negativa för den egna personen vid nästa val. Alla måste vi våga vara vuxna. Våga ta beslut som är obekväma. Våga stå upp mot antidemokratiska värderingar och nationalistiska krafter. Och sluta skylla kriminalitet på taskig uppväxt i förorten...
                   
Kan vi bara trycka Ctrl + Alt + Delete (tack Wisti) och börja om?
                                                  




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar