I'm still the shit om än lätt desillusionerad

Censuren har slagit till. Min inre censurerare alltså. Jag ska sluta skriva att jag ska göra saker för det blir av någon outgrundlig anledning aldrig på det sätt jag tänkt mig. Suck! Jag får nog börja tänka i andra banor. Typ loser - big time! Positivt tänkande och allt det där verkar inte vara kompatibelt med min hjärna. Jag har tänkt sätta mig vid datorn flera gånger de senaste veckorna, men har varje gång lyckats få något annat att göra. Vet inte vad och vill inte påstå att det har varit viktigare sysselsättningar, men något har stört. Nu sitter jag i alla fall här. Under mitt snedtak och väntar på nästa regn- och snöområde, som lär vara på väg in över oss. Himlen är jämngrå och det känns som temperaturen är fallande så något onödigt lurar i faggorna. Måtte detta vara det sista bakslaget! Prognosen framöver ser vårlik ut med åtskilliga plusgrader och SOL. Den är efterlängtad!

Denna dag - även mitt liv. Ett av mina livsmotton. Just idag känns det lite ihåligt. Ett sådant där datum som känns tatuerat på hjärtat. Ett datum som omedvetet skapar tankar och djupa funderingar. Varje år...oavsett hur många år som passerar. Det där med att tiden läker alla sår har jag filosoferat över tidigare. Ingenting läker av de djupa sår som finns i hjärtat och som vidrört själen. Man lär sig leva med dem, men ärren finns alltid kvar. Min man skulle ha fyllt 56 år denna söndag. Märkligt att inte veta hur han skulle ha sett ut. Min minnesbild är ju nio år gammal. Mycket händer efter 50 årsdagen. Det ser jag ju på alla i min omgivning! Bara jag själv som är opåverkad av tidens tand.

Det vore härligt om man kunde drabbas av någon form av utradering i minnesbanken. Jag har redan märkt att namn och platser har en tendens att försvinna - det tar i alla fall längre tid att värka fram dem - men alla dessa datum som är förknippade med sorg och obehag - de sitter som en smäck i minnet.

Nåväl. Livet går vidare och man får försöka att inte gräva ner sig. Jag såg en uppsättning från operan i Rom på svt i går kväll - Verdis La Traviata. Som jag älskar de ariorna! Fantastiskt vacker scenografi och underbara kläder. Det är något speciellt med dessa tragiska kärleksoperor - att låta känslorna flöda och hänge sig åt den förlösande gråtattacken i slutscenen när Violetta dör i sin älskade Albertos armar.
För att lugna ner mig efter denna högkulturella (ironi! som har att göra med att så många har en förutfattad mening om att opera är svårt) upplevelse så slog jag över och tittade på slutet av Ugly Truth. En ganska medioker bagatell som jag har sett förut, men eftersom Gerard Butler (en av mina darlings) är med i filmen, så kan den inte helt förbigås. I scenen där min lille gulleplutt talar om för sin motspelerska (Kathrine Heigl; tror det stavas så) att killar som han aldrig har en chans hos tjejer som hon för att tjejer som hon ALLTID väljer den snyggaste, rikaste killen med möjligheter att lyfta henne, känner jag plötsligt igen mig. Alltså; jag har inte fått hybris eller så, utan jag kan känna igen mig i att män inte tror att de har en chans hos mig för att jag utstrålar någon form av elitistiskt tänkande och ouppkomlighet. Omedvetet vill jag tillägga! Jag tycker inte att jag är varken det ena eller det andra, men har förstått på kommentarer att jag upplevs på det viset. Finns det någon som vet hur jag ska plocka ner mitt uppblåsta ego på jorden så är det välkommet att delge mig dessa funderingar. Kan dock inte säkert säga att jag kommer att följa rekommendationerna. Det där med att vara motvalls är liksom ett ganska framträdande drag hos mig. Liksom min självinsikt och självdistans!
Men nog är det konstigt att jag ser det som ett problem, medan männen i min ålder tycker det är fullständigt självklart att tjejer i deras döttrars ålder faller för dem på grund av deras sex appeal och medelålders utseende? Tänk om - tänk rätt!

En cool 70-åring på gymmet (kvinna så klart!) berättade att hon absolut inte kunde tro att jag var singel. Nähä?!? Varför?? Hennes svar förpliktar: "Du är alldeles för snygg. Och har alldeles för stort självförtroende för att se singel ut". Vad gör jag med denna information??