"I väntan på La Gioconda" låter bättre än "Rent svammel"

Har precis landat hemma en liten stund innan kvällens begivenhet: La Gioconda på Malmö Opera. Härligt med kultur en tisdagskväll. Och att se föreställningar på Malmö Opera brukar vara en upplevelse: scenografiskt och kostymmässigt åtminstone. Och vad spelar då sångarinsatserna för roll? Jag saknar absolut gehör och vill inte påstå mig vara musikaliskt utövande vare sig instrumentalt eller vokalt (halleluja! Praise Da Lord! hör jag i glädjekör), men kan irritera mig ihjäl mig om sångarna inte kan agera trovärdigt. Eller om de sjunger allt för falskt - det kan till och med jag avgöra! Läs mera om föreställningen här:

www.malmoopera.se/la-gioconda

Får återkomma med recension efteråt!

Det är så otroligt skönt att jag har lyckats få in träningsrutinerna i vardagen igen. Känner hur mycket bättre jag mår psykiskt av att arbeta med musklerna. Att jag misslyckas med att få den där tonade vältränade kroppen som alla blonderade bimbobloggare lyckas med kan ha, åtminstone två orsaker. Jag är dålig på att retuschera min kropp (om jag nu överhuvudtaget hade lagt ut avklädda bilder på mig vill säga - jag vill ju inte anmälas för osedligt uppträdande...) och jag är inte beredd att göra vilka uppoffringar som helst. Hellre en bag-in-box på magen än en sexpack! Vin och choklad handlar om ren överlevnad. Det finns gränser för hur asketisk jag kan vara och ändå vara nöjd med livet. Vetskapen om att jag har passerat gränsen för att anses attraktiv är illa nog! Vin och choklad gör inga skillnader på oss konsumenter och det gillar jag 😉

Medan jag sitter här och skriver försöker jag bestämma mig för vad jag ska ha på mig i kväll. Överfyllda garderober och ständigt detta dilemma - den perfekta klädseln saknas alltid. Den lilla svarta? Absolut! Frågan är vilken av dem... Byxor och kavaj? Utmärkt, men vad ska jag ha för ytterplagg... Skor? Stövlar? Väska? Män tror att livet som kvinna är enkelt - BAH! Våra garderober är så fulla av imperfekta plagg att miljön kommer i skymundan på skalan av problemrakning. Dessutom ser det ut som det ska börja regna i vilket ögonblick som helst. Japp! Nu vräker det ner trots att min väderapp talar om att det är +9 och halvklart. Det finns ingen trygghet eller pålitlighet i någonting nuförtiden. Horisontellt regn; kan vara hagel med tanke på hur det låter och stormvindar. Icke lätt att få denna väderlek kompatibel med snygg klädsel. För oss singlar - och jag tror att detta måste gälla även för oss som misslyckas att se ut som singlar fast vi är det - är varje socialt tillfälle en möjlighet. Tänk om tenoren får syn på mig mitt i en bombastiskt upphetsande kärleksaria och jag har fel klädsel!? MAMMA MIA! Chansen kom. Chansen försvann. 

Som jag svamlar. Får runda av och försöka hitta något matnyttigt i skåpen. Även om det nu blir en av de små tajta svarta så är det inte så lockande att svimma i stolen. Blir jag uppdragen på scenen av en skönsjungande tenor...då kan jag tänka mig att svimma till lite grann. Lite lagom förföriskt. Så har jag aldrig provat att ragga! Tror jag har hittat ett potentiellt vapen...