Clownen skrattar...

Nu var det ett bra tag sedan Humfrida funderade, åtminstone i offentlighet. Det har varit en tung period med många mörka och dystra tankar, sömnsvårigheter och allvarliga funderingar på framtid och varthän jag är på väg. Säkert ålderrelaterat; barnen klarar sig själva och plötsligt är man inte längre behövd i vardagen. Krävs omställningsbidrag tror jag - kan detta ansökas via EU månntro?
Att inte vara på topp betyder ju att fritiden blir lidande för på jobbet gäller det ju att upprätthålla sin image: glad och ständigt kvick i repliken, men även en clown gråter om än i ensamhet. Anledningen till denna lilla fundering är att jag hade ett "tjänsteärende" (älskar att få använda det uttrycket!) med en av våra vaktmästare i förrgår. Vi skulle hämta julblommor och köpa en ny plastgran till foajén. Tro inte att jag lämnar över en sådan viktig uppgift till någon annan! Jag klär granen!
I bilen på väg tillbaka till jobbet frågade han mig plötsligt om jag aldrig är ledsen. Jag blev ganska överrumplad, eftersom vi sällan är så privata när vi pratar med varandra. Vad menar du, frågade jag och då svarade han att jag alltid är så glad på jobbet och att det aldrig "märks" något på mig. Så är det - jag vill inte bli sedd som offer och avskyr medlidande! Min sorg är privat, vilket säkert bidrar till att det många gånger kan vara väldigt jobbigt - jag är ingen utpräglad känslomänniska utan bär det mesta inombords. Jag är livrädd för att börja gråta eftersom jag inte vet om det finns något slut på tårflödet. Priset jag får betala är dyrt och hårt: koncentrationssvårigheter, problem med organisering och struktur samt en bedövande trötthet. Det känns som all energi den här hösten har gått åt till att överleva timmarna på jobbet - då clownen skrattar och ler hela tiden (med ett och annat ilsket rytande när omgivningen inte dansar efter min piska ;)). Mina föresatser om en aktiv höst har kommit på skam. Har mest suttit hemma och kurat framför TV:n eller med en bok. Kul och berikande - NOT!
Men nu jäklar! Nu går vi in i advent och hela vägen fram till julafton tycker jag är underbar! Alla förberedelser, julmarknader, glögg och ljusen - härligt! I kväll har jag sytt nya julgardiner till köket; man hinner mycket om man väljer bort dumburken och i morgon ska jag köpa julklappar till sönerna. Gäller att smida innan teflonet slår till! En del julmarknader är inbokade, bland annat Tivoli i Köpenhamn.
Clownen fortsätter att skratta, men bli inte förvånade om det skymtar ett annat ansikte bakom masken!